Sju frekvenser
(P Lantz 2025) Uppdaterad: 2025-12-10
Kan du se var ljudvågorna passar ihop?
Tidig version i C
och på piano i D
|
Tonalitet - Hur toner förhåller sig till en grundton, eller det som gör att vi kan känna igen melodier (kanske det viktigaste i musiken?)! Vi människor lär oss prata genom att härma toner. Det är lätt, en bäbis fixar det. Att spela kan vara lite svårare men alla musikinstrument är gjorda för att göra toner (ljudvågor) som har våglängder som passar ihop med varandra, som på bilden till vänster. Det funkar ungefär som att dela en sträng i jämna delar: halva strängen 1/2 blir samma ton fast högre, den kallas oktav (1), tredjedelar 2/3 blir kvint (5), tre fjärdedelar 3/4 blir kvart (4), femtedelar 4/5 blir ters (3) och niondelar 8/9 blir sekund (2). 8/9 är egentligen 2/3 av 2/3, de första bråken är viktigast, de hörs tydligast! Till slut blir det sju toner - en tonart! All musik går i någon tonart och alla tonarter är likadana, halvsteg efter 3 och 7 som i denna låt! Vissa säger att moll är en annan tonart men byt bara startsiffra till 6 eller 2, halvstegen sitter ändå efter 3 och 7. Många instrument som enkla dragspel, flöjter, xylofoner, ocarinor och munspel har bara sju toner, alltså bara en tonart och ofta tonarten C som på pianot (bara vita tangenter). Instrument som saxofoner, klarinetter och pianon har ofta en lättspelad tonart (som C på pianot), men även halvsteg så du kan hitta de andra tonarterna. På flera blås- instrument kallas 1 för C även om det är en helt annan ton. Många stränginstrument har band på alla halvsteg och bas och gitarr har dessutom en kvart (som 1-4, 2-5 eller 3-6) mellan strängarna (men inte 4-7, varför då?). Även notskrift utgår från tonarten C (se längre ner på sidan).  Stamtonerna, eller pianots vita tangenter, är som sagt också en tonart och från den har alla toner och ackord fått sina namn. De sju tonerna heter som alfabetet ABCDEFG men ton 1 ligger sedan 1500-talet på C i stället för A. En fördel med bokstavsnamn är att alla A har samma frekvens, iallafall sedan 1939. För att få namn på tonerna mellan bokstäverna kan de höjas med ♯ eller sänkas med ♭. Om tonen A höjs ett halvsteg kallas den A♯ (aiss) och om den sänks kallas den A♭ (ass). Eftersom notskriften och många olika instrument utgår från C kan det vara praktiskt att vänja sig vid att om C är 1 så kommer halvsteget efter 3 att komma efter E (ett E ser nästan ut som 3 bakåfram) och att A isåfall är en 6a (ett a ser nästan ut som 6 bakåfram). |
Vaddå lätt?? Det låter ju jättesvårt! Nja, de flesta av skolans instrument har halvsteg, så det räcker att kunna räkna som en tonart och hitta några bokstäver!
Ackord (treklanger eller harmonier, se bilden ↑) är när varannan av tonartens sju toner spelas samtidigt. Det brukar räcka med tre stycken: prim, ters och kvint som betyder första, tredje och femte. Färgerna passar med ackordbilderna längre ner. Ackorden heter som bokstaven där första siffran (primen) hamnar! De som börjar på 1, 4 eller 5 blir durackord t ex A (eller A♯ eller A♭) och de som börjar på 6, 2 eller 3 blir mollackord som måste ha "m" eller "moll" efter bokstaven t ex Am, A♯m eller A♭m. Det går att byta från moll till dur genom att flytta tersen ett halvsteg. Prova gärna, det kan bli jättesnyggt även om du hamnar lite utanför tonarten! Du kan hitta namnen på alla ackord du behöver om du kan hitta deras siffror (1-6) på ett piano! (Är det svårt med ackord kan det låta bra med bara grundtoner, alltså en ton i taget, som att spela bas!) Det är lätt att hitta första ackordets tre toner (tonerna 1, 3 och 5), flytta sen de två översta ett halvt och ett helt steg upp eller de två nedersta ett halvt och ett helt steg ner, som i refrängen, då får du de andra durackorden 4 och 5! Flyttar du bara en ton (den översta eller nedersta) blir det mollackorden 6 och 3, de brukar kallas för mollparalleller! Om 6an är grundton låter det lite ledsnare, det blir moll (betyder mjuk)! Lär dig hitta några stamtoner på gitarr och piano! Lyssna hur det låter! Jämför tonerna 12345 med 67123! Prova att sjunga/spela melodi och ackord samtidigt! OBS! På bara fyra takter går det att göra fler olika melodier av de sju tonerna (+ de fem emellan) än det finns atomer i universum. Källa: Musikprofessorn i P2 |
| Länkar till: ☆ Utskrivbar version av denna låt ☆
Hundratals andra låtar ☆
Låtsnuttar ☆
Sifferlåtar [pdf]
[html]☆
Vad säger Läroplanen☆
Begrepp☆
Pophistoria☆
Webbpiano | ||||||
| Vers 1 Röd: Nyckeln till de absolut flesta låtarna som gjorts i alla tider och genrer. Det kan räcka med denna vers (eller bara raderna om sju frekvenser) för kunna spela melodier och hitta ackord som låter bra men för att kunna kommunicera med andra musikanter behövs resten av färgerna också. |
Vers 2 Orange: Vad vi får med hjälp av första versen. Vad de viktigaste intervallen heter, hur de funkar och en påminnelse om hur länge vi har hunnit vänja oss vid hur musik låter. Bra musik innehåller alltid en spänning mellan det som låter rent och det som skaver. Bara rent blir tråkigt. |
Vers 3 Gul: Vad ackorden heter och vad färgade ackord är. Västerländsk musikteori, spridd över stora delar av världen, är väldigt praktisk men också en kompromiss. För att kunna byta tonart behöver alla halvsteg vara lika långa vilket gör att vissa toner blir lite falska eller saknas. |
Vers 4 Grön: Från känslan dur till känslan moll, som två parallellvärldar. Durlåtar kan kryddas med ett mollackord, men ibland är det tvärtom. Gammal europeisk folkmusik går ofta i moll och ibland har den toner som är lite mittemellan, som i blues. Folkmusik har ofta melodier utan 4 och 7 - pentatoniska. |
Vers 5 Ljusblå: Den klassiska musikens hemliga tricks som leder öronen i nya riktningar; oftast handlar det om spänningen mellan toner som bara ligger ett halvsteg från varandra - ledtoner. Från klassisk musik kommer också stämföring, att byta ackord utan att flytta fler toner än nödvändigt. |
Vers 6 Indigo: Blues - den stora amerikanska kulturblandningen; till USA flyttade främst europeer men också många afrikaner pga triangelhandeln; afrikansk kultur bidrar med toner mellan dur och moll, backbeat (klapp på 2 och 4) och polyrytmik (flera rytmer samtidigt). Ofta pentatoniska melodier och riff. |
Vers 7 Lila: Våra öron är vana vid alla dessa variationer så vi kan använda dem som vi vill, till exempel blanda moll och dur eller blanda olika skalor! Kom ihåg att bra musik bygger på spänning mellan det som låter "rent" och det som inte gör det; mellan konsonans och dissonans! |
| Visor, psalmer, country, rock, modern pop mm | På medeltiden spelades ofta en enda lång ton samtidigt som melodin - en bordun. | All nedskriven musik, klassiskt, filmmusik, visor, pop mm | Folkmusik, klassiskt, reggae, visor, pop. | Schlagers (gamla hits), klassiskt, jazz, country, visor, pop. | Blues, gospel, jazz, rock, r&b, soul, pop. | Pop kan innehålla spår av alla stilar! Varför inte hitta på en egen? |
←Ett webbpiano! som låter tråkigt men fungerar! Öppna det i ett eget fönster och förminska så du kan spela samtidigt som du ser texten och ackorden bakom! Det finns gratisappar till mobil som är bättre!
Förklaring till texten
En understrykning visar var första taktslaget är, var takten börjar (om det inte är på första ordet).
En takt (en fyrtakt) är den tid det tar att räkna till fyra i jämn fart. Var takten börjar och slutar kan visas med taktstreck: |. . . . |. . . . | De fyra slagen i jämn fart kallas puls; den tickar på, även om den inte hörs, som ditt hjärta. Puls som blandas med andra slag, för att bli mer intressant, brukar kallas rytm. Rytm brukar höras tydligt i trumspel men kan lika gärna göras på andra instrument. Oftast har själva texten också en rytm som kan bli extra tydlig med hjälp av rim, som i denna låt, eller assonanser som i rap-texter (vokalrim eller halvrim). Takter kan också vara tre fjärdedelar, eller fem eller sju, men det kallas ändå fjärdedelar. Om pulsen skulle vara snabbare 20 slag i sekunden skulle den låta som en grundton, och rytmer som passade till den pulsen skulle bli toner i samma tonart!
siffran visar vilken ton det börjar på!
siffran visar vilken ton du sjunger och pil om upp eller ned.!
Melodin (röda siffror) har först bara en ton, grundtonen. I tredje raden har tonerna i melodin 1/2, 2/3, 3/4 och 4/5 av grundtonens våglängd (1/4 blir en oktav till). Ljudvågor fungerar som att dela en gitarrsträng enligt bilden, i jämna delar! → Det blir en oktav •, en kvint •, en kvart • och en ters •, de "renaste" intervallen (förhållande mellan två toner), toner som låter bra tillsammans, ungefär som att klappa olika takter till samma puls! Oktav och kvint är renast och det är nog därför ackord ofta flyttas en kvint uppåt eller neråt. En kvart uppåt från 1, alltså fyra steg 1234, hamnar på samma ton som en kvint neråt, 17654 och tvärtom!
De tre durackorden 1, 4 och 5 räcker mycket långt! Tidig klassisk musik (1700-tal) och folkvisor är fulla av dem och till exempel countrymusik brukas kallas "three chords and the truth", men lite variation är kul! Ackordföljden 1 6 4 5 (med ett mollackord) var mycket vanlig på 1950- och 60-talen och används forfarande ofta i pop.
Vers 1 Får du luften att vibrera hörs en ton, ja faktiskt flera: Två- tre- fyr- å femtedelar, det blir tonerna vi spelar!
Relativa ackord |1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 |
Melodi (en ton i taget) |1 1 1 1 |1 1 2 1 | |1 1 1 1 |2 3 4 5 | |↑1↓5 4 3 |3 3 4 3 | |4 4 4 3 |2 2 3 2 |
Sju frekvenser har vi nu, med halvsteg efter tre och sju Ta varannan och du får det enklaste ackordet!
|1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 |
|1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 |↓7 6 5 4 |3 2 1 | |1 1 3 3 |5 5 5 4 | |4 3 3 2 |1 1
← Tack vare att melodin på orden "halvsteg" och "tre" landar på toner som inte finns i ackorden bildas färgade ackord (add9 och maj7) vilket nog hade uppfattats som fult eller orent på 1700-talet men anses låta snyggt nu. Så på sätt och vis har det gått flera hundra år bara under första versen.
Vers 2 (Vad får vi då av första versen? Jo ...) Tre durackord, tre mollackord med prim och ters och kvint Prim ger namnet, tersen känslan, kvinten klingar fint! Byter du ackord så kan det räcka om du går En kvint ner eller upp Det har gått bra i tusen år
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 |
1|1 1 1 1 |1 1 2 1|1 1 3 3 |5 |↑1↓5 4 3 |3 3 4 3 | |1 5 5 5 |5 |1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 | |↓7 6 5 4 |3 3|1 1 3 3 |5 5 5 3|4 3 3 2 |1
Melodin i alla verserna går ungefär som i den första. Alla ackord har prim, ters och kvint (som betyder första, tredje och femte), alltså ackordets grundton och varannan ton uppåt i tonarten. Primen bestämmer namnet och tersen bestämmer känslan! Ackord med stor ters i början låter dur och de med mindre låter moll. Kvinten är det renaste intervallet, det som låter bäst rent tekniskt (frekvensen gånger 3/2). Ackordet 7 har till exempel ingen ren kvint och räknades heller inte som ett riktigt ackord i början. Nu har vi vant oss och kallar det för "moll-minus-5", ta varannan från 7 och testa! OBS! Det är ganska ovanligt.
1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3
↑ ↑ ↑ ↑
stor ters = dur (ackord 1, 4 och 5) mindre ters = moll (ackord 6, 2 och 3)
Refräng (med relativa ackord) först de tre durackorden Klättra först upp halv och hel till fyra Sen ner halv och hel till fem Är början "stur" så four du dur och femmor längtar hem sen de tre mollackorden (2 är lättast om 4 kommer först) Gå ett helsteg upp dit sexan e eller ett halvsteg ner till tre Till ett av dem four alla gå och när två går varsitt helsteg upp till fem så känns det extra gôtt å komma hem!
|1 |4 | |1 |5 | |1 |4 | |5 |1 | |6 |6 | |3 |3 | |1 |4 | |2 |2 | |5 |5 | |5 |5 | |1 |1 |
1 2 |3 4 5 3 |6 6 6 5 | 5 4 3 5 |2 3 4 4|3 3 3 3 |4 4 4 4|5 4 3 2 |3 33|6 6 6 6 |6 7 6 666|6 5 5 3 |5 5|6 6 5 5 |4 4 3 33|2 2 3 4 |3 2 1 ↓6 |↑2 | 2|2 2 3 4 |3 2 1 ↓7 |↑1 |
Refräng i dur - överstämma Durackord blir aldrig fel om du flyttar halv och hel! Men ett finger åt något håll skiljer alltid dur ... från moll! och mollackorden dom ... dom flyttar du tvärt - o o o om två går varsitt helsteg upp till fem så känns det extra gôtt å komma hem |
|↑1 1 1 1 |1 2 1 | |1 1 1 1 |↓7 7 6 6|5 5 5 3 |6 7 6 | |7 6 5 4 |5 3|↑1 ↓3 3 3|3 3 3 | | 3|3 3 3 3 | |↑1 ↓7 |6 5 | |4 4 5 6 |5 4 3 2 | |4 | 4|4 4 5 6 |5 5 5 5 | |5 | | De första fyra raderna i denna refräng har bara de tre durackorden 1, 4 och 5! Sen kommer de tre mollackorden 6, 2 och 3 men 2 kan vara lättare att hitta om du först går till 4. Båda dessa "refränger" kan sjungas samtidigt; den högra blir en överstämma och har kanske den mest refrängiga melodin av dem. Det kan räcka att lära sig överstämman; halva och hela steg sitter ju alltid på samma platser! Att sjunga i stämmor är väldigt kul men kräver en del övning. En kör kan ha fler än fyra melodier samtidigt! |
Vers 3 Ackordets namn är bokstaven där första siffran e! Det blir en stamton - A, B, C, D, E, F eller G! Ett kors (♯) kan höja tonerna ett b (♭) kan sänka dem men blir det mollackord måste du skriva dit ett "m"! Är det fler toner än tre? Börja från prim och räkna dem Speciellt ackordet fem som får en extra ledton hem (Om ackord 1 får en likadan "liten 7a" som 5 så kan det kännas som om ackordet 1 vill till 4! 1 blir en
slags "växeldominant". Se vers 5, ljusblå ↓)
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 | |5 |5 | |57 |57 |
1|1 1 1 1 |1 1 2 1|1 1 1 1 |2 2|3 3 3 3 |3 3 3 3 | |4 4 4 3 |2 2|1 2 3 4 |5 6 7 ↑1|↓7 6 5 4 |3 3|1 1 3 3 |5 5 5 3| |4 3 3 2 |1 33|1 2 3 4 |5 5 5 3|4 3 3 2 |1 11|↓5 5 5 5|7 777|↑2 2 2 2 |4
Stamtonerna är de vita tangentera, tonarten C (C = 1)!
"Ett A har tre svarta streck, som pianot! Tonen A ligger till höger om det mittersta"
Bas- och gitarrsträngar, från tjocka till tunna: Ena Armen Duger Ganska Bra Ensam!
Ett durackord som börjar mellan F och G kan alltså kallas F♯ (fiss) eller G♭ (gess). Ett mollackord som börjar på A kallas Am (A moll).
Färgade ackord
Ackord med fler än tre toner kallas "färgade". Det är vanligast att lägga på fler terser, alltså fortsätta med varannan ton, speciellt på ackordet 5. I princip kan du lägga till vilken ton som helst, räkna från prim och lägg till (addera) en siffra, till exempel så här: C7add2!
1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 Detta ackord kan heta A9 om det börjar på A, sjunde och nionde är med, räknat från prim. Tersen (lila) är nära 1an och septiman (gul) är nära 3an, därför dras 5 till 1. Ackordet 5 fungerar som en dominant!
4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3
Detta ackord (1357) heter Amaj7 om det börjar på A, eftersom sjuan är "stor"; avståndet mellan första (grön) och sjunde (gul) är större än i ackord 5 som du kan se på bliden. Ackord 5 är det enda durackordet med liten sjua! Alla mollackord har liten sjua och kanske är det därför de kan bli växeldominanter om de blir durackord? Det kanske också förklarar varför det ofta förekommer små sjuor i blues?
Mer om färgade ackord här!
Refräng i dur igen (samma som den första)
Vers 4 Men om hemma är en annan siffra känns det på ett annat sätt Sju olika känslor (modus) finns men vanligast är 6 och 1 Börjar du från 1 blir känslan den vi kallar dur Från 6an blir det moll känns annorlunda, eller hur?
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |1 |5 | |6 |4 | <1½↑(eller <♭3) |6 |3 | |4 |2 |
11|1 1 1 1 |1 1 2 1 | |1 1 1 1 |2 3 4 | |↑1↓5 4 3 |3 3 3 3 | |4 4 4 3 |2 2 3 | |1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 | |↓7 6 5 4 |3 | <♭3: 6|6 6 ↑1 1 |3 3 3 4 | |3 2 1 ↓7 |6
På medeltiden var det inte lika vanligt att skilja på dur och moll utan melodier kunde börja och sluta på vilken som helst av de sju siffrorna; det kan kallas "modal" musik och används fortfarande i jazz. Varje startton ger en egen känsla eller modus som har namn på grekiska; från 1 Jonisk, 2 Dorisk, 3 Frygisk och 6 Eolisk o.s.v. Det går även idag, bara att prova, men det är ganska ovanligt. Vissa forskare tycker att modern pop också är modal musik eftersom den kan börja på 6 men ändå inte vara i moll; den saknar nämligen dominant (ingen 5 innan 1 eller 3d innan 6). Detta är lite överkurs förstås, men intressant ändå. Se vers 7!
Moll
Du kan hitta alla sex ackorden utan denna vers men den är bra att kunna iallafall! Det är ju en väldigt stor skillnad på känslan i dur och moll och ändå byter du ackord på nästan samma sätt, fast tvärtom. Dessutom är det nästan enklare i moll eftersom det oftast bara är halva steg neråt, lätt att komma ihåg. Det viktiga i moll är att 6 behandlas som "hemma"! Det blir tydligast om det finns en dominant två fingrar ner (halvsteg + halvsteg). Här är 6an samma ton som heter 1 i versen innan, det låter extra spännande då!
Det blir liksom tvärtom!
Refräng i moll (med relativa ackord!) Det klättras exakt tvärtemot i moll Gå hel och halv åt båda håll men ibland så räcker med två små halvsteg neråt! Varför då? Jo, trevligt glada grepp, de längtar hemåt för de four en ledton som vill hem precis som fem, om du förstår?
|6 |2 | |6 |3 | |6 |2 | |6 |3d | |3d |3d | |6 |4 | |1 |6 | |3d>|som låter precis som|5 |
|↑1 2 3 1 |4 5 4 4|3 2 1 3 |↓7↑1 2 22|1 1 1 1 |2 3 2 2|1 1 1 1|↓7 7 ↑3 33|3 3 3 3 |3 2 1 ↓7| |↑1 1 1 2 |1 2|3 3 3 4 |3 2 1 2 | |3 3 3 4>| |5
Refräng 3 i moll - överstämma Mollackorden dom flyttar du tvärtom! Men ett finger åt något håll det skiljer alltid dur från moll och trevligt glada grepp, de längtar hemåt för de four en ledton som vill hem precis som fem, om du förstår? | |↑6 6 6 7 |6 | |6 6 6 6 |5 4|3 3 3 3 |4 5 4 4|3 3 3 3 |3 ♯4 ♯5 ♯55|♯5 5 5 5 |♯5 5 5 5| |6 6 6 7 |6 6|♮5 5 ♯5 5 |6 6 6 6 | |♯5 5 5 6 |7 > |
För att spela i moll kan du bara bestämma att grundtonen (hemma) är en sexa och räkna som vanligt! Att byta fyra steg upp eller ner blir precis tvärtom, hel och halv, men neråt kan det ibland passa bättre med halv och halv.
Ackordet 3d i moll är samma som 5 i dur! |
Vers 5 En växeldominant kan ändra riktning oftast går den ett halvsteg upp från durtersen på alla mollackorden. Så testa: gå från ett till två men alla likadant Två i dur vill hem till fem; "dominantens dominant" Ett durackord som sprider sig ett halvt åt varje håll kan bli en praktisk växel till sin parallell i moll Ackord som liksom krymper, vi kan kalla dem för "dim" (°), kan leda nästan vartsomhelst men svårt att hitta rim
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |6d |2 | |1 |1 | |2d |2d | |5 |5 | |1 |1 | |1 |1 | |3d |3d | |6 |6 | |4 |4 | |1 |1 | |♯1° |♯1° | |2 |2 | |2° |2° |
1|1 1 1 1 |1 1 2 1 | |1 1 1 1 |2 3 4|4 3 3 3 |3 3 3 3|3 3 4 5 |5 4 3|5 5 5 5 |5 5 5 5|5♭5 5 ♮5|♭5 |4 4 4 4 |4 4 4 44|4 3 3 4 |3 3|3 3 3 3 |3 3 3 3|3 3 3 3 |3 3|3 6 6 6 |6 6 66|6 6 6 7 |6 6|6 5 5 5 |5 5 55|5 5 5 6 |♭7 ♭7|♭7 6 6 6 |6 5 4 5|♭6 6 6 ♭7|♭6
Det här är inte heller särskilt svårt. Vi är vana vid att ackordet 5 leder "hem", vi har hört hur det låter i tusen år. Ackord som leder hem brukar kallas "dominanter". Ett mollackord i dur kan ha samma funktion; det liknar ackordet 5 och tersen som brukar vara ledton leder till tonen precis ovanför. Leder den "hem" är det en dominant; leder den någon annanstans är det en växeldominant.
Den vanligaste växeldominanten, speciellt i country, visor och gammal pop, är nog 2d som du får genom att flytta alla toner i ackord 1 ett helsteg upp; efter den brukar det komma en 5a (halv och hel upp, som vanligt). Melodin här går neråt ett halvsteg i taget; det kallas "kromatiskt" och kunde förr i tiden användas för beskriva något sorgligt. Tonerna som inte ingår i tonarten låter bra ändå, kanske för att de är "på väg" till en trygg plats, de är ledtoner. (Tecknet ♮ tar bort ♭ eller ♯.)
Du kan gå från 1 till 3d genom att flytta isär (sprida) primen och kvinten ett halvsteg är varje håll och du kan gå från 1 till ett dimackord som liknar 6d genom att flytta primen uppåt (krympa ackordet). Lägg till tonen 6 (eller flytta ton 5 till 6) så blir det 6d.
Dominanter brukar gå en kvart uppåt, som 1-4 eller 5-1 vilket är samma som en kvint neråt. Det gälller oftast även växeldominanter men det bestämmer kompositören. Det finns många gamla låtar, särskilt jazz, som nästan bara har växeldominanter som går som dominanter brukar: 3d → 6d → 2d → 5 → 1
Dimackord är egentligen små terser på rad; efter fyra stycken är du tillbaka på start-tonen, fast högre upp.
Håll kvar en prim på väg två fingrar ner så får du sus Om durackordens kvint går upp ett halvt så blir det plus (+)
|1 |1 | |5sus |5 | |5 |5 | |5+ |5+ |
4|5 5 5 5 |5 555|5 5 5 5|5 5|5 2 2 2 |2 2 2 2|♭3 3 3 3 |♭3
Plusackord är egentligen två stora terser på rad. Om du fortsätter på samma sätt kommer du tillbaka till samma ton, fast högre upp. ← Tonen ♭3 i melodin är samma ton som ton 1 i moll, första tonen i nästa melodi.
Vers 6 I bluesmusik och rock'n'roll finns toner mellan dur och moll; så sjung i moll och spela dur! Nästan logiskt, eller hur?
|1 |1 | |4 |4 | |1 |1 | |5 |5 |
<♭3: 1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 |↓7 6 7 7 |7 6 7
När jazz och blues började bli populärt i Sverige på 1930-talet tyckte musikforskare och lärare i början att blues- och jazzsångarna sjöng falskt. Det finns fortfarande olika förklaringar till det men nu är de flesta överens om att bluesens terser, känslotonerna i ackorden, ligger någonstans mittemellan moll och dur. De kan till och med vara mer naturliga än på pianot eftersom pianot och de flesta andra instrument är justerade så det blir lika långt mellan alla halvsteg, vilket faktiskt blir lite falskt, speciellt i terserna. De små blir lite för små och de stora lite för stora.
6d, 2d och 3d låter precis som 1, 4 och 5 och så länge det inte finns några andra ackord så blir det enklast så här. Det är ju att moll och dur spelas samtidigt som låter blues! Lägg på lite "shuffle"-rytm så låter det ännu bluesigare.
Om rock ska vara stark och hård! Ta bort en ters = ta powerchord! eller mollackord i "dur" som "hård" på franska. Bien sûr!! och lägg dem rytmiskt "Don't be stiff" när du gör ett typiskt riff!
|1 |1 | |45 |45 | <♭3: |6d |1 | |2d |4 | | | | |6 ↑1 ↓6 5|4 3 | | | | |66 ↑1|2 121 | |↓6 | |>
6|↑1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 6|↑1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 |1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 x|x x x x |x x x (riffet från 7 nation army) |x x x x |x x x (riffet från T.N.T.) >
En slags 3 mot 4-rytm i bluesmusik, från afrikansk polyrytmik. Räkna till fyra så här: 1 å så 2 å så 3 å så 4 å så, och klappa på "så" och på varje siffra!
Pentatoniska skalor i blues- och folkmusik
Melodier brukar bestå av de sju tonerna i tonarten. Spelas de på rad kallas det för en skala. I folkmusik i över hela världen används ofta bara fem av tonerna; ta bort 4 och 7 och prova, det låter alltid bra om en sådan skala och det har hittats benflöjter som är över 40000 år som har skala en utan 4 och 7. Det kallas för en pentatonisk skala:
Blues-skala eller bluespenta:
Vers 7 Att förklara, det är inte lätt! Det finns lite för många sätt För många "när" och "var" och "hur" från varje världsdel och kultur men all musik har samma ton och samma intervall Vad folk än säger; siffror funkar bra iallafall!
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 |
11|1 1 1 1 |1 2 1 1|1 1 1 1 |2 3 4 5|↑1↓5 4 3 |3 3 4 3 | |4 4 4 3 |2 2 3 2|1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 |↓7 6 5 4 |3 3|1 1 3 3 |5 5 5 4 |4 3 3 2 |1
Börjar du från 1 i en tonart och går uppåt blir det en durskala och börjar du från från 6 blir det en mollskala. Om ledtonen är med blir det en harmonisk mollskala (ledtonen ligger ett halvsteg under "hemma", alltså #5) och från 2 med ledton (#1) blir den melodisk. En skala med bara halvsteg kallas kromatisk (se melodin i vers 5). Bara hela steg kallas heltonsskala och varannan hel och halv blir en dimskala.
Modala skalor (kyrkotonarter - en vanlig tonart får olika känslor beroende på var du börjar!)
|
Jonisk Dorisk Frygisk Lydisk |
|
Mixolydisk Eolisk Lokrisk |
|
Men hur ska låten sluta då? Ett poppigt sätt att sluta på: Om ett kan vara sex i dur kan fyr och fem förflyttas, eller hur?
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | <♭3: |4 |5 | |6d |> som är samma som |1 |
1|1 1 1 1 |1 2 1 1|1 1 1 1 |2 3 4 5|↑1↓5 4 3 |3 4 3 | 3|4 4 4 3 |2 2 1↓7|↑1 | | | | |
Just det här sättet att sluta på kallas ibland för "Carolakadensen" eller "schlagerkadensen" eftersom det finns i många schlagerlåtar.
Några gitarrvänliga tonarter + stamtonerna
E A D G C F Stamtonerna
... eller på gitarrens fyra tjockaste strängar.
Ackord 7 är ganska ovanligt. Om det har tre toner
blir det ett dimackord (små terser på varandra) men
har det fyra toner blir det ett "mollsju minus fem". 
eller om du blir snurrig av så många prickar:
Varje rad med siffror är ackord som ingår i en tonart; mellan ackorden är det en kvart precis som mellan strängarna.
1
Det finns också en klav som visar var C ligger, om det skulle behövas, men den är inte lika vanlig. C-klaven ser ut så här och kan sättas på vilket streck du vill.
Noter sitter antingen på strecken eller mellan och finns det inget streck så sätter vi dit ett hjälpstreck, som vid nedre C-noten.
Om ETT ligger på G ser det ut så här. Korsförtecknet (♯) sätts i början av raden, på F-linjen, där nummer 7 ligger, och gör alla F till F# (fiss) i resten av låten. 
