Sju frekvenser(P Lantz 2025) Uppdaterad: 2025-12-10![]() Kan du se var ljudvågorna passar ihop? Tidig version i C och på piano i D |
|
||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
|
Förklaring till texten En understrykning visar var första taktslaget är, var takten börjar (om det inte är på första ordet). |
Takt, puls och rytm En takt (en fyrtakt) är den tid det tar att räkna till fyra i jämn fart. Var takten börjar och slutar kan visas med taktstreck: |. . . . |. . . . | De fyra slagen i jämn fart kallas puls; den tickar på, även om den inte hörs, som ditt hjärta. Puls som blandas med andra slag, för att bli mer intressant, brukar kallas rytm. Rytm brukar höras tydligt i trumspel men kan lika gärna göras på andra instrument. Oftast har själva texten också en rytm som kan bli extra tydlig med hjälp av rim, som i denna låt, eller assonanser som i rap-texter (vokalrim eller halvrim). Takter kan också vara tre fjärdedelar, eller fem eller sju, men det kallas ändå fjärdedelar. Om pulsen skulle vara snabbare 20 slag i sekunden skulle den låta som en grundton, och rytmer som passade till den pulsen skulle bli toner i samma tonart! | ||||||||||||||||||||||||
| Relativa ackord: siffran visar vilken ton det börjar på! | Relativ melodi: siffran visar vilken ton du sjunger och pil om upp eller ned.! | Kommentarer till de olika verserna:
Melodin (röda siffror) har först bara en ton, grundtonen. I tredje raden har tonerna i melodin 1/2, 2/3, 3/4 och 4/5 av grundtonens våglängd (1/4 blir en oktav till). Ljudvågor fungerar som att dela en gitarrsträng enligt bilden, i jämna delar! → Det blir en oktav •, en kvint •, en kvart • och en ters •, de "renaste" intervallen (förhållande mellan två toner), toner som låter bra tillsammans, ungefär som att klappa olika takter till samma puls! Oktav och kvint är renast och det är nog därför ackord ofta flyttas en kvint uppåt eller neråt. En kvart uppåt från 1, alltså fyra steg 1234, hamnar på samma ton som en kvint neråt, 17654 och tvärtom! De tre durackorden 1, 4 och 5 räcker mycket långt! Tidig klassisk musik (1700-tal) och folkvisor är fulla av dem och till exempel countrymusik brukas kallas "three chords and the truth", men lite variation är kul! Ackordföljden 1 6 4 5 (med ett mollackord) var mycket vanlig på 1950- och 60-talen och används forfarande ofta i pop. | |||||||||||||||||||||||
Vers 1 Får du luften att vibrera hörs en ton, ja faktiskt flera: Två- tre- fyr- å femtedelar, det blir tonerna vi spelar! |
Relativa ackord |1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |
Melodi (en ton i taget) |1 1 1 1 |1 1 2 1 | |1 1 1 1 |2 3 4 5 | |↑1↓5 4 3 |3 3 4 3 | |4 4 4 3 |2 2 3 2 | |
|||||||||||||||||||||||
Sju frekvenser har vi nu, med halvsteg efter tre och sju Ta varannan och du får det enklaste ackordet! |
|1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 | |
|1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 |↓7 6 5 4 |3 2 1 | |1 1 3 3 |5 5 5 4 | |4 3 3 2 |1 1 |
← Här är melodin bara alla toner på rad, först uppåt sen neråt. Ackorden 1 5 6 och 4 är typiska för modern pop (efter 2000).
Det liknar 1 6 4 5 men saknar dominant; det kommer ingen 5a innan 1an (5 är dominant och "bestämmer" var "hem" ligger! I moll kan 3d vara dominant till 6). Både 1 och 6 kan kännas hemma. ← Tack vare att melodin på orden "halvsteg" och "tre" landar på toner som inte finns i ackorden bildas färgade ackord (add9 och maj7) vilket nog hade uppfattats som fult eller orent på 1700-talet men anses låta snyggt nu. Så på sätt och vis har det gått flera hundra år bara under första versen. |
||||||||||||||||||||||
Vers 2 (Vad får vi då av första versen? Jo ...) Tre durackord, tre mollackord med prim och ters och kvint Prim ger namnet, tersen känslan, kvinten klingar fint! Byter du ackord så kan det räcka om du går En kvint ner eller upp Det har gått bra i tusen år |
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 | |
1|1 1 1 1 |1 1 2 1|1 1 3 3 |5 |↑1↓5 4 3 |3 3 4 3 | |1 5 5 5 |5 |1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 | |↓7 6 5 4 |3 3|1 1 3 3 |5 5 5 3|4 3 3 2 |1 |
Melodin i alla verserna går ungefär som i den första. Alla ackord har prim, ters och kvint (som betyder första, tredje och femte), alltså ackordets grundton och varannan ton uppåt i tonarten. Primen bestämmer namnet och tersen bestämmer känslan! Ackord med stor ters i början låter dur och de med mindre låter moll. Kvinten är det renaste intervallet, det som låter bäst rent tekniskt (frekvensen gånger 3/2). Ackordet 7 har till exempel ingen ren kvint och räknades heller inte som ett riktigt ackord i början. Nu har vi vant oss och kallar det för "moll-minus-5", ta varannan från 7 och testa! OBS! Det är ganska ovanligt. 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 ↑ ↑ ↑ ↑ stor ters = dur (ackord 1, 4 och 5) mindre ters = moll (ackord 6, 2 och 3) |
||||||||||||||||||||||
| En genväg till att hitta ackorden i "dur", när grundtonen är 1! De relativa ackorden finns i texten; fet stil visar ackordets plats i tonarten. Exempel: "början" betyder ackord 1 och "four" betyder ackord 4. | |||||||||||||||||||||||||
Refräng (med relativa ackord) först de tre durackorden Klättra först upp halv och hel till fyra Sen ner halv och hel till fem Är början "stur" så four du dur och femmor längtar hem sen de tre mollackorden (2 är lättast om 4 kommer först) Gå ett helsteg upp dit sexan e eller ett halvsteg ner till tre Till ett av dem four alla gå och när två går varsitt helsteg upp till fem så känns det extra gôtt å komma hem! |
|1 |4 | |1 |5 | |1 |4 | |5 |1 | |6 |6 | |3 |3 | |1 |4 | |2 |2 | |5 |5 | |5 |5 | |1 |1 | |
1 2 |3 4 5 3 |6 6 6 5 | 5 4 3 5 |2 3 4 4|3 3 3 3 |4 4 4 4|5 4 3 2 |3 33|6 6 6 6 |6 7 6 666|6 5 5 3 |5 5|6 6 5 5 |4 4 3 33|2 2 3 4 |3 2 1 ↓6 |↑2 | 2|2 2 3 4 |3 2 1 ↓7 |↑1 | |
|
||||||||||||||||||||||
Vers 3 Ackordets namn är bokstaven där första siffran e! Det blir en stamton - A, B, C, D, E, F eller G! Ett kors (♯) kan höja tonerna ett b (♭) kan sänka dem men blir det mollackord måste du skriva dit ett "m"! Är det fler toner än tre? Börja från prim och räkna dem Speciellt ackordet fem som får en extra ledton hem (Om ackord 1 får en likadan "liten 7a" som 5 så kan det kännas som om ackordet 1 vill till 4! 1 blir en |
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 | |5 |5 | |57 |57 | |
1|1 1 1 1 |1 1 2 1|1 1 1 1 |2 2|3 3 3 3 |3 3 3 3 | |4 4 4 3 |2 2|1 2 3 4 |5 6 7 ↑1|↓7 6 5 4 |3 3|1 1 3 3 |5 5 5 3| |4 3 3 2 |1 33|1 2 3 4 |5 5 5 3|4 3 3 2 |1 11|↓5 5 5 5|7 777|↑2 2 2 2 |4 |
Stamtonerna är de vita tangentera, tonarten C (C = 1)! "Ett A har tre svarta streck, som pianot! Tonen A ligger till höger om det mittersta" Bas- och gitarrsträngar, från tjocka till tunna: Ena Armen Duger Ganska Bra Ensam! Ett durackord som börjar mellan F och G kan alltså kallas F♯ (fiss) eller G♭ (gess). Ett mollackord som börjar på A kallas Am (A moll). Färgade ackord Ackord med fler än tre toner kallas "färgade". Det är vanligast att lägga på fler terser, alltså fortsätta med varannan ton, speciellt på ackordet 5. I princip kan du lägga till vilken ton som helst, räkna från prim och lägg till (addera) en siffra, till exempel så här: C7add2! 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 Detta ackord kan heta A9 om det börjar på A, sjunde och nionde är med, räknat från prim. Tersen (lila) är nära 1an och septiman (gul) är nära 3an, därför dras 5 till 1. Ackordet 5 fungerar som en dominant! 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 Detta ackord (1357) heter Amaj7 om det börjar på A, eftersom sjuan är "stor"; avståndet mellan första (grön) och sjunde (gul) är större än i ackord 5 som du kan se på bliden. Ackord 5 är det enda durackordet med liten sjua! Alla mollackord har liten sjua och kanske är det därför de kan bli växeldominanter om de blir durackord? Det kanske också förklarar varför det ofta förekommer små sjuor i blues? |
||||||||||||||||||||||
Refräng i dur igen (samma som den första) | |||||||||||||||||||||||||
Vers 4 Men om hemma är en annan siffra känns det på ett annat sätt Sju olika känslor (modus) finns men vanligast är 6 och 1 Börjar du från 1 blir känslan den vi kallar dur Från 6an blir det moll känns annorlunda, eller hur? |
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |1 |5 | |6 |4 | <1½↑(eller <♭3) |6 |3 | |4 |2 | |
11|1 1 1 1 |1 1 2 1 | |1 1 1 1 |2 3 4 | |↑1↓5 4 3 |3 3 3 3 | |4 4 4 3 |2 2 3 | |1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 | |↓7 6 5 4 |3 | <♭3: 6|6 6 ↑1 1 |3 3 3 4 | |3 2 1 ↓7 |6 |
Modus På medeltiden var det inte lika vanligt att skilja på dur och moll utan melodier kunde börja och sluta på vilken som helst av de sju siffrorna; det kan kallas "modal" musik och används fortfarande i jazz. Varje startton ger en egen känsla eller modus som har namn på grekiska; från 1 Jonisk, 2 Dorisk, 3 Frygisk och 6 Eolisk o.s.v. Det går även idag, bara att prova, men det är ganska ovanligt. Vissa forskare tycker att modern pop också är modal musik eftersom den kan börja på 6 men ändå inte vara i moll; den saknar nämligen dominant (ingen 5 innan 1 eller 3d innan 6). Detta är lite överkurs förstås, men intressant ändå. Se vers 7! Moll Du kan hitta alla sex ackorden utan denna vers men den är bra att kunna iallafall! Det är ju en väldigt stor skillnad på känslan i dur och moll och ändå byter du ackord på nästan samma sätt, fast tvärtom. Dessutom är det nästan enklare i moll eftersom det oftast bara är halva steg neråt, lätt att komma ihåg. Det viktiga i moll är att 6 behandlas som "hemma"! Det blir tydligast om det finns en dominant två fingrar ner (halvsteg + halvsteg). Här är 6an samma ton som heter 1 i versen innan, det låter extra spännande då! |
||||||||||||||||||||||
|
En genväg till alla ackorden i moll, alltså när grundtonen "hemma" är en 6a! Det blir liksom tvärtom! | |||||||||||||||||||||||||
Refräng i moll (med relativa ackord!) Det klättras exakt tvärtemot i moll Gå hel och halv åt båda håll men ibland så räcker med två små halvsteg neråt! Varför då? Jo, trevligt glada grepp, de längtar hemåt för de four en ledton som vill hem precis som fem, om du förstår? |
|6 |2 | |6 |3 | |6 |2 | |6 |3d | |3d |3d | |6 |4 | |1 |6 | |3d>|som låter precis som|5 | |
|↑1 2 3 1 |4 5 4 4|3 2 1 3 |↓7↑1 2 22|1 1 1 1 |2 3 2 2|1 1 1 1|↓7 7 ↑3 33|3 3 3 3 |3 2 1 ↓7| |↑1 1 1 2 |1 2|3 3 3 4 |3 2 1 2 | |3 3 3 4>| |5 |
|
||||||||||||||||||||||
Vers 5 En växeldominant kan ändra riktning oftast går den ett halvsteg upp från durtersen på alla mollackorden. Så testa: gå från ett till två men alla likadant Två i dur vill hem till fem; "dominantens dominant" Ett durackord som sprider sig ett halvt åt varje håll kan bli en praktisk växel till sin parallell i moll Ackord som liksom krymper, vi kan kalla dem för "dim" (°), kan leda nästan vartsomhelst men svårt att hitta rim |
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |6d |2 | |1 |1 | |2d |2d | |5 |5 | |1 |1 | |1 |1 | |3d |3d | |6 |6 | |4 |4 | |1 |1 | |♯1° |♯1° | |2 |2 | |2° |2° | |
1|1 1 1 1 |1 1 2 1 | |1 1 1 1 |2 3 4|4 3 3 3 |3 3 3 3|3 3 4 5 |5 4 3|5 5 5 5 |5 5 5 5|5♭5 5 ♮5|♭5 |4 4 4 4 |4 4 4 44|4 3 3 4 |3 3|3 3 3 3 |3 3 3 3|3 3 3 3 |3 3|3 6 6 6 |6 6 66|6 6 6 7 |6 6|6 5 5 5 |5 5 55|5 5 5 6 |♭7 ♭7|♭7 6 6 6 |6 5 4 5|♭6 6 6 ♭7|♭6 |
Dominanter, växeldominanter, plus och sus
Det här är inte heller särskilt svårt. Vi är vana vid att ackordet 5 leder "hem", vi har hört hur det låter i tusen år. Ackord som leder hem brukar kallas "dominanter". Ett mollackord i dur kan ha samma funktion; det liknar ackordet 5 och tersen som brukar vara ledton leder till tonen precis ovanför. Leder den "hem" är det en dominant; leder den någon annanstans är det en växeldominant. Den vanligaste växeldominanten, speciellt i country, visor och gammal pop, är nog 2d som du får genom att flytta alla toner i ackord 1 ett helsteg upp; efter den brukar det komma en 5a (halv och hel upp, som vanligt). Melodin här går neråt ett halvsteg i taget; det kallas "kromatiskt" och kunde förr i tiden användas för beskriva något sorgligt. Tonerna som inte ingår i tonarten låter bra ändå, kanske för att de är "på väg" till en trygg plats, de är ledtoner. (Tecknet ♮ tar bort ♭ eller ♯.) Du kan gå från 1 till 3d genom att flytta isär (sprida) primen och kvinten ett halvsteg är varje håll och du kan gå från 1 till ett dimackord som liknar 6d genom att flytta primen uppåt (krympa ackordet). Lägg till tonen 6 (eller flytta ton 5 till 6) så blir det 6d. Dominanter brukar gå en kvart uppåt, som 1-4 eller 5-1 vilket är samma som en kvint neråt. Det gälller oftast även växeldominanter men det bestämmer kompositören. Det finns många gamla låtar, särskilt jazz, som nästan bara har växeldominanter som går som dominanter brukar: 3d → 6d → 2d → 5 → 1 Dimackord är egentligen små terser på rad; efter fyra stycken är du tillbaka på start-tonen, fast högre upp. |
||||||||||||||||||||||
Håll kvar en prim på väg två fingrar ner så får du sus Om durackordens kvint går upp ett halvt så blir det plus (+) |
|1 |1 | |5sus |5 | |5 |5 | |5+ |5+ | |
4|5 5 5 5 |5 555|5 5 5 5|5 5|5 2 2 2 |2 2 2 2|♭3 3 3 3 |♭3 |
Sus-ackord kan du få genom att flytta tersen i ett durackord ett halvsteg upp, det blir samma som i texten. Det brukar "lösas upp" genom att tonen går tillbaka och blir ters igen. Plusackord är egentligen två stora terser på rad. Om du fortsätter på samma sätt kommer du tillbaka till samma ton, fast högre upp. ← Tonen ♭3 i melodin är samma ton som ton 1 i moll, första tonen i nästa melodi. |
||||||||||||||||||||||
Vers 6 I bluesmusik och rock'n'roll finns toner mellan dur och moll; så sjung i moll och spela dur! Nästan logiskt, eller hur? |
|1 |1 | |4 |4 | |1 |1 | |5 |5 | |
<♭3: 1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 |↓7 6 7 7 |7 6 7 |
Blues och bluesbaserad musik När jazz och blues började bli populärt i Sverige på 1930-talet tyckte musikforskare och lärare i början att blues- och jazzsångarna sjöng falskt. Det finns fortfarande olika förklaringar till det men nu är de flesta överens om att bluesens terser, känslotonerna i ackorden, ligger någonstans mittemellan moll och dur. De kan till och med vara mer naturliga än på pianot eftersom pianot och de flesta andra instrument är justerade så det blir lika långt mellan alla halvsteg, vilket faktiskt blir lite falskt, speciellt i terserna. De små blir lite för små och de stora lite för stora. 6d, 2d och 3d låter precis som 1, 4 och 5 och så länge det inte finns några andra ackord så blir det enklast så här. Det är ju att moll och dur spelas samtidigt som låter blues! Lägg på lite "shuffle"-rytm så låter det ännu bluesigare. |
||||||||||||||||||||||
Om rock ska vara stark och hård! Ta bort en ters = ta powerchord! eller mollackord i "dur" som "hård" på franska. Bien sûr!! och lägg dem rytmiskt "Don't be stiff" när du gör ett typiskt riff! |
|1 |1 | |45 |45 | <♭3: |6d |1 | |2d |4 | | | | |6 ↑1 ↓6 5|4 3 | | | | |66 ↑1|2 121 | |↓6 | |> |
6|↑1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 6|↑1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 |1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 x|x x x x |x x x (riffet från 7 nation army) |x x x x |x x x (riffet från T.N.T.) > |
Shuffle En slags 3 mot 4-rytm i bluesmusik, från afrikansk polyrytmik. Räkna till fyra så här: 1 å så 2 å så 3 å så 4 å så, och klappa på "så" och på varje siffra! Pentatoniska skalor i blues- och folkmusik Melodier brukar bestå av de sju tonerna i tonarten. Spelas de på rad kallas det för en skala. I folkmusik i över hela världen används ofta bara fem av tonerna; ta bort 4 och 7 och prova, det låter alltid bra om en sådan skala och det har hittats benflöjter som är över 40000 år som har skala en utan 4 och 7. Det kallas för en pentatonisk skala: Blues-skala eller bluespenta: |
||||||||||||||||||||||
Vers 7 Att förklara, det är inte lätt! Det finns lite för många sätt För många "när" och "var" och "hur" från varje världsdel och kultur men all musik har samma ton och samma intervall Vad folk än säger; siffror funkar bra iallafall! |
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | |1 |5 | |6 |4 | |1 |5 | |6 |4 | |
11|1 1 1 1 |1 2 1 1|1 1 1 1 |2 3 4 5|↑1↓5 4 3 |3 3 4 3 | |4 4 4 3 |2 2 3 2|1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 |↓7 6 5 4 |3 3|1 1 3 3 |5 5 5 4 |4 3 3 2 |1 |
Fler skalor Börjar du från 1 i en tonart och går uppåt blir det en durskala och börjar du från från 6 blir det en mollskala. Om ledtonen är med blir det en harmonisk mollskala (ledtonen ligger ett halvsteg under "hemma", alltså #5) och från 2 med ledton (#1) blir den melodisk. En skala med bara halvsteg kallas kromatisk (se melodin i vers 5). Bara hela steg kallas heltonsskala och varannan hel och halv blir en dimskala. Modala skalor (kyrkotonarter - en vanlig tonart får olika känslor beroende på var du börjar!)
|
||||||||||||||||||||||
Men hur ska låten sluta då? Ett poppigt sätt att sluta på: Om ett kan vara sex i dur kan fyr och fem förflyttas, eller hur? |
|1 |4 | |1 |5 | |1 |6 | |4 |5 | <♭3: |4 |5 | |6d |> som är samma som |1 | |
1|1 1 1 1 |1 2 1 1|1 1 1 1 |2 3 4 5|↑1↓5 4 3 |3 4 3 | 3|4 4 4 3 |2 2 1↓7|↑1 | | | | | |
Eftersom våra öron är vana vid både dur och moll sedan många hundra år går det att blanda ihop dem lite listigt! Att låna ett par ackord från en närliggande tonart, till exempel moll (flytta upp 1an ett och ett halvt steg "1½↑"), kan kallas för "modal inlåning". "Modal" kommer från ordet "modus" som betyder känsla eller känslotillstånd. Dur och moll är ju olika känslotillstånd! Just det här sättet att sluta på kallas ibland för "Carolakadensen" eller "schlagerkadensen" eftersom det finns i många schlagerlåtar. |
||||||||||||||||||||||
Några gitarrvänliga tonarter + stamtonerna
E A D G C F Stamtonerna
| |||||||||||||||||||||||||
|
Alla de vanligaste gitarrackorden → Det är "en ren kvart" (som 1-4) mellan de fyra fetaste strängarna E, A, D och G men mellan G- och B-strängen är det bara en ters (som 1-3). Däremot är alla ackorden på bilderna till höger en kvart ifrån varandra så det är ganska lätt att hitta vanliga byten i flera olika tonarter! ![]() ![]() ![]() Lättare varianter av F och Fm:
Så här sitter tonerna på en bas ... eller på gitarrens fyra tjockaste strängar.Du kan flytta hela mönstret vart som helst på dessa fyra strängar som ju heter E A D och G!
Ackord 7 är ganska ovanligt. Om det har tre toner
blir det ett dimackord (små terser på varandra) men
har det fyra toner blir det ett "mollsju minus fem". 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 *Ackord I rock är det vanligt att spela durackord på mollackordens plats. Om 1 egentligen är en 6a i dur så ligger ju ackordet 5 precis ett helt steg nedanför. Att gå frå 6d till 5 blir samma sak som att gå från 1 till |
Ena Armen Duger Ganska Bra Ensam (B-strängen är en halvton lägre)Paralleller Om du flyttar kvinten• på ett durackord ett helsteg upp upp så får du en mollparallell; går du från 1 får du 6, från 4 blir det 2 och från 5 blir det 3, precis som på pianot! Tänk på att det kan vara fler än en kvint på gitarren eftersom den har sex strängar. Alla måste flyttas! Om du flyttar primen• på ett mollackord ett helsteg ner så får du en durparallell; går du från 6 får du 1, från 3 blir det 5 och från 2 blir det 4. Kontraparalleller (inte lika pålitliga som parallellerna) Om du flyttar primen• på ett durackord ett halvsteg ner så får du en mollkontraparallell; går du från 1 får du 3, från 4 blir det 6 men från 5 blir det antingen 7m (som inte ingår i tonarten) eller 7 (som är ett minus-fem-ackord) om du flyttar ett helt steg istället. Om du flyttar kvinten• på ett mollackord ett halvsteg upp så får du en durkontraparallell; går du från 6 får du 4, från 3 blir det 1 men från 2 blir det antingen Dur och moll Om du flyttar tersen• kan du hoppa mellan dur och moll vilket kan låta helt fel eftersom du lämnar tonarten men det kan också låta bra, och ha en funktion! Det är ofta tersen som blir "ledton"; det kan kännas naturligt att hamna på ett ackord som ligger en halvsteg ovanför (till höger om) en durters, speciellt om det egentligen borde vara ett mollackord. |
1. Får du luften att vibrera hörs en ton, ja faktiskt flera: Två- tre- fyr- å femtedelar, det blir tonerna vi spelar! Sju frekvenser har vi nu, med halvsteg efter tre och sju Ta varannan och du får det enklaste ackordet! 2. Tre durackord, tre mollackord med prim och ters och kvint Prim ger namnet, tersen känslan, kvinten klingar fint! Byter du ackord så kan det räcka om du går En kvint ner eller upp Det har gått bra i tusen år Klättra först upp halv och hel till fyra Sen ner halv och hel till fem Är början "stur" så four du dur och femmor längtar hem Gå ett helsteg upp dit sexan e eller ett halvsteg ner till tre Till ett av dem four alla gå och när två går varsitt helsteg upp till fem så känns det extra gôtt å komma hem! |
3. Ackordets namn är bokstaven där första siffran e! Det blir en stamton - A, B, C, D, E, F eller G! Ett kors (♯) kan höja tonerna ett b (♭) kan sänka dem men blir det mollackord måste du skriva dit ett "m"! (Är det fler toner än tre? Börja från prim och räkna dem Speciellt ackordet fem som får en extra ledton hem) 4. Men om hemma är en annan siffra känns det på ett annat sätt Sju olika känslor finns men vanligast är sex och ett Börjar du från ett blir känslan den vi kallar dur Från sexan blir det moll känns annorlunda, eller hur? Det klättras exakt tvärtemot i moll Gå hel och halv åt båda håll men ibland så räcker med två små halvsteg neråt! Varför då? Jo, trevligt glada grepp, de längtar hemåt för de four en ledton som vill hem precis som fem, om du förstår? |
5. En växeldominant kan ändra riktning oftast går den ett halvsteg upp från durtersen på alla mollackorden. Så testa: gå från ett till två men alla likadant Två i dur vill hem till fem "dominantens dominant" Ett durackord som sprider sig ett halvt åt varje håll kan bli en praktisk växel till sin parallell i moll Ackord som liksom krymper, vi kan kalla dem för "dim" (°), kan leda nästan vartsomhelst men svårt att hitta rim Håll kvar en prim på väg två fingrar ner så får du sus Om durackordens kvint går upp ett halvt så blir det plus (+) |
6. I bluesmusik och rock'n'roll finns toner mellan dur och moll; så sjung i moll och spela dur! Nästan logiskt, eller hur? Om rock ska vara stark och hård! Går tersen bort = ta powerchord! eller mollackord i "dur" som "hård" på franska. Bien sûr!! och lägg dem rytmiskt "Don't be stiff" när du gör ett typiskt riff! 7. Att förklara, det är inte lätt! Det finns lite för många sätt För många "när" och "var" och "hur" från varje världsdel och kultur men all musik har samma ton och samma intervall Vad folk än säger; siffror funkar bra iallafall! Men hur ska låten sluta då? Ett poppigt sätt att sluta på: Om ett kan vara sex i dur kan fyr och fem förflyttas, eller hur? |
|
Tonalitet - det som gör att vi kan känna igen melodier! Att härma sång är lätt, ungefär som att härma prat. Vi människor ändrar toner även när vi pratar och vi lär oss genom att härma. Att spela kan vara lite svårare men alla musikinstrument är gjorda för att göra toner (ljudvågor) som låter bra ihop, som har våglängder som passar ihop med varandra. En ton med en halv våglängd har dubbelt så många vågor som den första och låter som samma ton fast ljusare, som när ett barn och en vuxen sjunger samma låt. På en gitarr kan du få en halv våglängd, eller en oktav, om du trycker ner fingret exakt på halva strängen. Om du trycker på en tredjedel av strängen så får du det kanske viktigaste förhållandet mellan toner i en tonart - kvinten (2/3)! Stränginstrument brukar stämmas med hjälp av kvinter. Första tonbytet i ”Bä bä vita lamm” eller ”Blinka lilla stjärna” är en kvint. Gitarrackord i hårdrock brukar också bestå av en grundton och en kvint. Dessutom brukar ackord bytas en kvint uppåt eller neråt. Du kan också trycka fingret på en fjärdedel av strängen och få ett annat viktigt förhållande - kvarten (3/4 eller 3/2) samma ton som en kvint neråt!
Lägger vi de sju tonerna i rad, på till exempel en gitarrsträng, så blir det så här: 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 ... och eftersom det blir ungefär två korta steg på varje långt har vi bestämt att kalla dem hela och halva; ett helt tonsteg är exakt två halva. Det är inte riktigt sant men det blir mycket enklare om alla halvsteg är exakt lika stora! Det kallas för "liksvävande temperatur" och har bara funnits sedan slutet av 1800-talet. Vissa länder har fler toner att välja på vilket såklart blir svårare men alla utgår från samma enkla bråk - 1/2, 2/3 osv. |