musikmanual.se

Musik och tonalitet för mellanstadiet och alla andra stadier

... med betoning på själva tonaliteten, de sju tonernas inbördes förhållanden, som Do Re Mi - fast med siffror! Eftersom det går väldigt mycket fortare att lära sig hur toner och harmonier fungerar på det här sättet och eftersom samma princip gäller alla slags instrument så rekommenderar jag denna sida varmt trots att den är lite ovanlig! Det finns så många olika sätt att förklara musik på som är onödigt komplicerade och som dessutom är ganska olika beroende på vilken kultur de ingår i. Tonaliteten är som den är, i alla kulturer!











Klicka i den lilla rutan efter varje stycke när du har förstått! (bara för din egen skull - inget sparas)

Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]



Lätt ruta!
Om du inte orkar läsa så mycket så går det ganska bra att bara läsa de gröna rutorna och titta på bilderna. Å andra sidan är det nyttigt att läsa ...

OBS! Här finns en enklare version som pdf!

..och en visa!

Vad är musik?
Den korta förklaringen kan vara att musik är ljud i förhållande till tid - Musik = Ljud/Tid. Om du härmar någon som sjunger eller bara pratar så härmar du automatiskt både tonen i rösten och hur fort det går. Om den som sjunger eller pratar gör små pauser så härmar du även pauserna, annars låter det ju inte likadant. Din hjärna ordnar alltså ljuden i förhållande till tiden. Detta är människor ganska bra på. Vi är duktiga på instrumentet rösten. Det är mycket svårare att härma en människa som sjunger eller pratar med hjälp av ett musikinstrument, men det går!

Det blir lättare att härma ljud i förhållande till tid om vi hör själva tiden. Vi kan behöva en takt att jämföra tiden med, som en linjal för lyssning. Det kan vara någon som knäpper med fingrarna eller ett helt trumset eller att en tydlig takt hörs i melodin när någon sjunger. Oftast går det att räkna till fyra i jämn fart för att få en sådan takt. Om du går samtidigt kan det se ut så här:

Det är mycket vanligt att det går just fyra takter, som på bilden, innan det händer något nytt i musiken. Förr i tiden var det vanligt att räkna till tre i varje takt och i många andra länder förekommer 5, 7 eller 9 slag i takten men det är alltid en jämn hastighet bakom, ungefär som pulsen, våra hjärtslag (det finns så klart musik som ökar eller minskar i hastighet också, som pulsen ökar när du blir rädd). Så hur vi räknar är mest en fråga om vad folk är vana vid, alltså vilken kultur vi tillhör.

Musik = Ljud/Tid · Kultur

(Kulturens inverkan på musiken, eller tvärtom, kan bli en mycket lång text! OBS! Det finns ingen forskning som stöder den matematiska formeln, än.)

Vad är en ton då, och vad är en tonart?
En ton är ett ljud och ljud är luft som rör sig. Om du släpper en bok i golvet så flyttas luften när den landar så fort att det bildas en våg i luften. Det är precis samma sak som händer i en sjö om du slänger i en sten; det bildas vågor i vattnet. I luften syns inte vågorna, som kallas ljudvågor, men när de når våra öron så hör vi.

Luft som rör sig jättefort fram och tillbaka (skakar eller vibrerar) i en viss fart, minst 20 skakningar i sekunden, kallas för en ton. Allt som vibrerar så fort eller fortare låter som en ton. Det kan vara en fluga, en borrmaskin, en snabb motorcykel, ett musikinstrument, stämbanden i din hals eller vinden som blåser över en flasköppning (det blir en vibration när luft blåser över olika slags rör om luften i röret inte kan komma ut i andra änden). Toner handlar om hur fort luft vibrerar, alltså ljud jämfört med tid.

Går vibrationen långsammare än 20 skakningar i sekunden (Hz) hörs ingen ton och går den fortare än 20000 Hz hörs den inte heller, om det inte är en hund som lyssnar, de har bättre hörsel. Hz står för Hertz som betyder rörelser per sekund.

Varför låter det olika fast vi spelar samma ton?
Om luft vibrerar till exempel 110 gånger i sekunden så låter det som en ton. Det som får luften att röra sig kan vara en gitarrsträng som svänger och får luften intill att vibrera, och det vi hör med örat är alltså 110 ljudvågor i sekunden som slår mot örats trumhinna. Men precis som med vågorna i vattnet finns det oftast flera små vågor på varje stor våg. Det är de små ljudvågorna som nästan inte hörs som gör att röster och instrument låter olika även om de gör samma ton. Småvågorna kallas övertoner. De småvågor som hörs bäst är de som är precis hälften så stora. Då får det plats 220 på varje sekund. Det finns andra som är 2/3 och 3/4 o.s.v. men de är svårare att höra. Vi kan oftast inte höra själva övertonerna men vi kan höra att ljudet ändras om vissa av dem försvinner. Det är därför det inte låter så bra att spela upp musik i mobil. Mobilhögtalaren är för liten för att göra de riktiga tonerna och istället blir det de dubbelt så snabba övertonerna du hör, de låter nämligen likadant, fast tunnare eller ljusare. Kopplar du in bra hörlurar i mobilen så kommer det riktiga ljudet tillbaka, i alla fall i lurarna. Detta är lätt att testa.

Luftvågor som är hälften så stora (1/2) vibrerar alltså dubbelt så fort och låter som samma ton, fast ljusare.
110 Hz blir alltså samma ton som 220 Hz, och dubbelt så snabbt som 220 Hz blir 440 Hz och låter också som samma ton. Så kan det hålla på att dubblas, ända tills det går snabbare än 20000 Hz och tonen inte hörs längre. De andra övertonerna, som inte hörs så tydligt, är också jämna delar av den första vågen, ungefär som på bilden. →

Dubbel frekvens ger alltså samma ton, fast i olika oktaver. Ungefär som när en vuxen person och en fyraåring sjunger samma låt. ↓
           
1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 samma ton
110 Hz220 Hz440 Hz880 Hz1760 Hz olika höjd

Hittills har det handlat om en enda ton. Det kan vara en humla som surrar, en eltandborste, en fiolsträng eller vad som helst. Alla toner har egna övertoner som oftast inte hörs, i alla fall inte samtidigt. Men det går att höra några av de översta om du pruttar och samtidigt blåser med läpparna i ett plaströr hårdare och hårdare eller om du delar en gitarrsträng i jämna delar, 1/2, 2/3, 3/4, 4/5 o.s.v. De översta övertonerna på bilden är lättast att spela på alla instrument och hörs bäst. Det är bara 1/2 som låter som grundtonen, fast ljusare, men med hjälp av de andra övertonerna kan vi få några fler toner att välja på mellan 1 och 1/2, som ändå passar väldigt bra ihop med grundtonen.

Här finns en visa som beskriver detta, på bara 16 verser :)

Ljudvågor

Övertoner (går att höra ibland)

Grundton = Prim = 1

Samma ton fast ljusare = Oktav = 1

Kvint = 5

Oktav igen = 1

Stor ters = 3

Mindre stor ters (blå ton, finns ej på pianot)

Liten ters = 2½
Deltoner (hörs ej)

1:1 (prim 1)

1:2 (oktav 1)

2:3 (kvint 5)

3:4 (kvart 4)

4:5 (stor ters 3)

5:6 (naturters 2¾)

6:7 (liten ters 2½)

7:8 (naturters 2¼)

8:9 (sekund 2)
Ganska lätt ruta om vilka toner som låter bra tillsammans:
Om grundtonen (1) vibrerar 2 gånger så fort låter den likadant, fast ljusare, den kallas oktav.
Om grundtonen vibrerar 3 gånger så fort låter den som ton 5 och kallas kvint.
Vibrerar den 4 gånger så fort blir det så klart samma ton som den första! Dubbel dubbel, liksom.
Men vibrerar den 5 gånger så fort blir det ton 3, som kallas ters. I ett ackord är det tersen som bestämmer hur det skall kännas, om det skall låta dur eller moll. Som du ser i tabellen kan tersen vara både stor och liten men också lite mittemellan. Det är bara den stora och den lilla som finns i vårt tonsystem med det är mest ett problem för den som ska skriva noter. Männskor kan spela och sjunga vilka toner de vill!

Tillsammans bildar tonerna 1, 3 och 5 ett ackord. Om vi gör samma sak från ton 5, den tredje deltonen (2:3), istället så får vi också prim, ters och kvint eller 5, 7 och 2. Från fjärde deltonen (3:4) får vi 4, 6 och 1. Nu har vi alla sju tonerna i det västerländska tonsystemet!

För den som gillar matte:
Ton 4 går ju inte att få genom att ta frekvensen (vibrationerna) gånger 4 eftersom det blir samma ton som 1, men däremot genom att dela frekvensen med 3:4 eller gångra den med 4:3. Men om vi tar ton 4 (kvarten) och gångrar med tre (går en kvint upp) kommer vi tillbaka till 1. 4an ligger alltså en kvint under grundtonen; ackord 4 kallas ibland subdomiminant. En intressant sak är att kvarten från ton 4 är den enda tonen som inte ingår bland de sju i skalan. Det är en sänkt 7a (♭7) och förmodligen anledningen till att ton 7 på pianot har haft två namn i många hundra år och fortfarande skulle behöva det. Läs mer här!


Förresten kan toner bara kallas ters eller kvint när de jämförs med en grundton (prim). Det är förhållandet mellan toner som är det viktiga. Prim, ters, kvint och oktav är alltså förhållanden.

De vanligaste ackorden är grundackordet och de ackord som ligger fem steg upp och fem steg ner. Ackordet fem steg upp kallas ibland dominant och det fem steg ner kallas ibland subdominant.

Om vi lägger tonerna vi fått fram från 1 till 1 på rad med grundtonen till vänster och den ljusare 1an till höger kan det se ut så här → 1 _ _ _ 3 _ _ 5 _ _ _ _ 1

Till exempel frekvens →
stränglängd →
110Hz110x5/4Hz110x3/2Hz110x2Hz
1/14/52/31/2


Dessa toner är ganska lätta att få till om du blåser olika hårt i ett rör eller en flöjt med alla hål täckta; det kan låta ungefär som början på den amerikanska nationalsången – 5 3 1 3 5 ↑1 (prova på en flöjt och jämför med ett piano).

Men nu har vi bara två toner mellan 1orna. För att få fler toner som låter tydligt och som ändå passar med den första tonen kan vi göra övertoner på samma sätt från tonen som hörs näst bäst, 2/3, alltså kvinten eller 5. Alla toner har ju sina egna övertoner. Den nya treklangen blir 5, 7 och 2 (röda siffror).

1 _ 2 _ 3 _ _ 5 _ _ _ 7 1 _ 2 _ 3 _ _ 5 _ _ _ 7 1

För att fylla resten av luckorna kan vi göra samma sak från näst-näst-tydligaste deltonen 3/4; då får vi treklangen 4, 6 och 1 (gröna siffror).


1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1

Nu har vi fått alla sju tonerna som passar bra ihop med varandra av naturliga och matematiska skäl! Det kallas för diatonisk skala eller durskala, men är även samma sak som en tonart, beroende på vilken stamton 1an hamnar på (se stamtonerna).

Bonusfakta:
Diatonisk heter den förresten för att den gamle greken Pythagoras upptäckte skalan med hjälp av två fyrsträngade instrument som kallades tetrakord. Dia betyder två och tetra betyder fyra. Det ena var stämt ungefär som tonerna 1 2 3 4 och det andra likadant, fast det började på tonen 5.

Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]



OBS!
Hittills har vi talat om fysik och matematik men musik är också väldigt mycket kultur. Kultur skapas av människor och ändras hela tiden, fast olika fort. Stamtoner är en europeisk, ca tusen år gammal, idé om att kalla toner för A, B och C som i alfabetet. Under denna långa tid har det också blivit en ”sanning” att det är hela och halva steg mellan alla toner vilket inte stämmer helt, bara nästan. Det beror hur matematiken tolkas. Andra kulturer har tagit hänsyn till övertonerna på andra sätt och fått med fler intervall. Men vi ska inte vara ledsna för det; vi kan använda vilka toner vi vill ändå! Dessutom är det väldigt praktiskt att det är lika långt mellan alla halvtoner eftersom det gör det mycket lättare att skriva ner musik på noter och att tillverka instrument. Men det kan vara bra att komma ihåg att vårt tonsystem är en kompromiss och att särskilt terser kan vara både högre och lägre än de som finns på pianot utan att vara fel.

Lätt ruta om tonarter!
Tonerna i en tonart eller en durskala ligger alltid i denna ordning och med antingen hela eller halva steg emellan, men tonen 1 kan ligga var som helst.
_ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4

Alltså: Grundton – hel – hel – halv – hel – hel – hel – halv (Alltid halva steg mellan 3 och 4, och mellan 7 och 1).

Att flytta 1an är detsamma som att byta tonart. Om 1an flyttas åt något håll måste alla andra toner flyttas lika mycket. Det är förhållandena mellan tonerna som är det viktiga!

5-7 är till exempel en stor ters som också kan kallas durters = grundton + 2 hela steg.
2 - 4 är en liten ters som också kan kallas mollters = grundton + 1½ steg.


På gitarrer och andra stränginstrument ligger tonerna precis på samma sätt på varje sträng (fast stängarna är olika tjocka så de börjar på olika toner. Tonerna blir högre ju tunnare strängarna är eller ju hårdare de är spända).

Klaviatur



Tangenterna på musikinstrument som till exempel piano, dragspel, melodika eller synthesizer kallas klaviatur (klav betyder nyckel, som i keyboard). På instrument med klaviatur har konstruktören satt tangenterna så att det ser ut att vara lika långt mellan skalans alla toner, fast bara om vi börjar på tonen som kallas C (261,6 Hz), vilket är lite ologiskt och dessutom en synvilla! Titta noga på de svarta tangenterna så ser du hur ojämnt de sitter. De gröna strecken visar tonernas riktiga placering, som är likadan som på alla andra instrument. Jag tror att de som uppfann klaviaturen ville skapa ett instrument som var lätt att spela på och valde tonen C som startton för att de trodde att flest människor kunde sjunga i den tonarten. Det lät dessutom bäst i den tonarten det var byggt för och det dröjde många hundra år innan det gick lika bra att byta tonart på orglar och pianon som det gör nu.


Lätt ruta om klaviaturen!
Ett piano är alltså bara så här enkelt att spela på om ton 1 ligger exakt till vänster om ”tvillingarna”



Ackord

Ackord är på sätt och vis ett sätt att hjälpa örat att höra de svårhörbara över- och undertonerna som egentligen finns i varje ton. Ackord kallas också harmonier (något som låter harmoniskt). Ackord kan ha fler än tre toner men det räcker oftast med dessa tre. Det kallas också treklanger. Alla sju tonerna har en egen treklang (ett eget ackord) med prim, ters och kvint. Att pianot är en synvilla är på ett sätt mycket praktiskt. Så länge du inte flyttar på 1an blir det väldigt enkelt att göra treklanger.

Lätt ruta om ackordnamn!
Vi kan kalla ackorden för siffror – ackord 1 börjar på 1, ackord 2 börjar på 2 och 3 på 3 o.s.v. Efter 7 börjar det om, och fingrarna kan sitta på samma sätt hela tiden! Tre i rad (prim, ters och kvint) med ett skalstegs mellanrum.

Ackord 1Ackord 3Ackord 6

Dur och moll
Hur kan det låta olika när ackorden ser så lika ut? Jo, det beror mest på den lilla skillnaden mellan stora och små terser. Det kanske syns bättre så här (jämför med pianot!):
Stora terser (som kallas för dur): 1 _ 2 _ 34 _ 5 _ 6 _ 7 eller 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7
Små terser (som kallas för moll): 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 eller 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7
(Blå terser som inte passar in i vårt tonsystem med ändå används
: 1 _ 2 3 4 _ 5 _ 6 _ 7)
Lätt ruta om dur och moll!
Alla sju treklangerna (utom just den sjunde) består av en stor och en liten ters. Om den stora kommer först är det ett durackord (dur=stur). Om den lilla kommer först är det ett mollackord (moll=mindre). Ackordet 7 har bara små terser, det kallas ”dimackord” eller ”moll minus 5” och används inte lika ofta.
Viktigt: Ackord 1, 4 och 5 är durackord och 6, 2 och 3 är mollackord.

Den ton som är prim bestämmer vad ackordet heter. Det kan ta lite tid att vänja sig vid att se vilken ton som är prim eftersom den lika gärna kan ligga till höger eller i mitten.
Så här! som alltså är samma ackord 4 som Så fort ett finger är ett steg för långt åt något håll blir det rätt på andra sidan! Prova lite olika varianter och se om du kan upptäcka vilket ackord du tar. Om du dessutom kommer ihåg att de halva stegen bara finns mellan 3 och 4 och mellan 7 och 1 så kan du allt som behövs. :)

Om du har en klaviatur (piano, leksakssynt, piano-app eller liknande) kan du prova detta.
En melodi som börjar och slutar på 1 går oftast i dur. Den har en stor ters någonstans i början och kan låta som ”Lille katt” eller ”Spanien” eller Justin Beibers ”Love yourself” (alla tre börjar med melodin 1 2 3). Om du spelar ackord 1 samtidigt så passar det bra och du känner igen låten. Men om du spelar ackordet 6 och sjunger precis samma melodi så låter det annorlunda, som en helt ny melodi. Om du istället spelar melodin 6 7 1 samtidigt som ackordet 6 låter det mer likt ”Lille katt” fast sorgligare. Då får både melodi och ackord samma hemmaton (6) och det låter som ”Lille katt”, fast i moll. Det går alltså att ändra karaktär genom att börja på en annan ton, och det går att göra så att en melodi låter som en annan melodi bara genom att ändra ackordet som spelas samtidigt. Detta måste du prova för att förstå!

Stamtoner
En annan praktisk sak med pianot är att en viss ton på det har samma frekvens (svängningar per sekund) som på alla pianon i hela världen, det är iallafall så det är tänkt. Tack vare det så går det att skriva musik och det går att veta hur den kommer att låta även om den spelas upp av någon annan på andra sidan jorden. Tonen som pianon och de flesta andra instrument stäms efter heter A, den har frekvensen 440 Hz och ligger ungefär i mitten av pianot på siffran 6. De andra tonerna, som ju också har bestämda frekvenser, heter som i alfabetet, fast bara de sju första bostäverna. Dessa kallas stamtonerna. Stamtonen för ton 1 är tyvärr inte A utan C så skalan 1234567 blir alltså CDEFGAB. Egentligen finns det två varianter av tonen B. En som är samma som ton 7 och en som ligger ett halv steg lägre. (se olika sjuor)

Vi vet nu att ackorden 1, 4 och 5 är durackord och att 6, 2 och 3 är mollackord, och att 7 är moll minus fem. Men om vi ska ha bokstavsnamn på ackorden så vet vi inte vilken siffra de har, alla kan ju vara en 1a. Vi måste skriva ett ”m” efter bokstaven om det är moll och om 1an ligger på en svart tangent måste vi antingen sänka (♭) eller höja (♯) den stamton som ligger bredvid.

Med tonartsremsan hoppas jag att det skall bli ganska lätt att förstå det där med tonarter. Använd den gärna! Fast det verkar krångligt är det ändå samma gamla skala hela tiden! :)




till exempel i Cdur ...



... eller i Ddur


Du kan helt enkelt flytta siffran 1 till vilken ton som helst och den bokstav du väljer blir den nya tonarten! Då ser du också vilka stamtoner som behöver sänkas eller höjas. Om 1an hamnar på en vit tangent brukar avvikande toner höjas - F blir F♯ (uttalas fiss) och C blir C♯ (ciss) till exempel. Hamnar 1an på F eller en svart tangent brukar avvikarna sänkas - B blir B♭ (uttalas bess) och A blir A♭ (ass). Läs mer i notkapitlet. Det är lättare att sätta bokstäver på ackorden om du först förstår hur siffrorna fungerar.

I en tonart finns det alltså tre durackord: 1, 4 och 5 och tre mollackord: 6, 2 och 3. De låter ganska olika men 1 och 6 innehåller nästan samma toner och kallas parallellackord. Samma sak gäller 4 och 2 samt 5 och 3. Varje durackord har alltså en mollparallell en liten ters nedanför.


I tonarten C, där C är nummer 1, blir ackordnamnen:
1 2 3 4 5 6 7 7/♭7
C Dm Em F G Am Bm-5 eller
B♭
Men om det istället är B som är nummer 1 så blir ackorden:
1 2 3 4 5 6 7 7/♭7
B C♯m D♯m E F♯ G♯m A♯m-5 eller
A♯°
A
Det blir väldigt många ackordnamn på det här sättet. Med tanke på att det dessutom kan behövas ett ackord till, särskilt i gammal folkmusik och rock, som är en variant av 7 (gul markering) så blir det minst 46 ackordnamn att kunna istället för bara åtta om det är siffror. Dessutom blir ackordens funktioner tydligare med siffror, vilket kanske är viktigast!

Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]



Ganska vanliga variationer av ackorden
Dur blir moll 1m (sänk den stora tersen ett halvsteg)
Moll blir dur 6d (höj den lilla tersen ett halvsteg)
Färgning 57 (lägg till förhöjd siffra, räknad från ackordets grundton). Just ackordet 5 brukar ha en extraters, en "sjua", ackordet 5 är det enda durackordet med en "liten sjua".
Färgning 59 eller 511 eller 513 (lägg till förhöjd siffra, räknad från ackordets grundton). Färgade ackord med fler toner(7, 9, 11 eller 13) har oftast liten sjua även om de är durackord. Det är ganska vanligt att lägga till en extra ton (som en sjua eller nia). Det kan låta lite mer spännande eller jazzigt då. Fast i vissa stilar, som gammal folkmusik eller hårdrock, kan det låta helt fel.

Färgning 513 är ju omöjligt att ta på en gitarr eftersom människor bara har fem fingrar på ena handen men det går att lösa genom att ta bort till exempel kvinten, nian och elvan. På piano kan du faktiskt ta den högra delen av ackordet ovanpå den vänstra. Det ser också väldigt krångligt ut och skulle låta bättre/tydligare om du tog bort ett par toner samt la till en extra grundton längst ner, för att hjälpa örat att höra vilket ackord det är, men det är inte fel.
Färgning 4maj7 Ackord med "stor sjua" kallas maj7 (maj=major=stor). Det syns att den är stor eftersom den ligger precis bredvid nästa grundton.
Färgning 47 ser alltså ut så här:
Alternativ baston 1/3 (byt ut grundtonen mot, eller lägg till, en försänkt siffra, räknad från skalans grundton 1)
Dim 4♯° (grundton + två små terser; eller minska den stora ett halvsteg).

Ackord 7 är ett dimackord

Sus 5sus (höj den stora tersen ett halvsteg)
Plus 5+ (höj kvinten ett halvsteg)
Tillfällig höjning 6 (höj alla tre tonerna ett halvsteg)
Tillfällig sänkning 6 (sänk alla tre tonerna ett halvsteg)
Om det sitter två prickar i början och i slutet av en eller flera takter, så här |:6   |4   |1   |5   :| så betyder det att allt mellan prickarna spelas en gång till.
Prickarna kallas repristecken.

Tonartsbyten
Under hela 1900-talet har det varit väldigt vanligt, speciellt i popmusik, att byta tonart mitt i en låt, eller på slutet. Det är ett bra sätt att göra musiken spännande och jag har inget bra svar på varför det inte är så vanligt längre. Kanske är det för svårt?

När någon av låtarna byter tonart står den nya tonartens grundton efter en vinkelparentes, och när bytet slutar kommer en bakvänd vinkel: <3: |1 |4 |2 |5 |1m (=3)> ackordet i parentesen visar vad ackordet innan får för funktion i originaltonarten. Visst är det tur att tonartsbyten är så ovanligt! Fast när du har blivit riktigt bra på en tonart är det lätt att byta.

OBS! Vinkelparenteserna är min egen uppfinning. I övriga världen ser det ut som i notkapitlet längre ner.

Dominanter och växeldominanter
Egentligen räcker det med att göra ett mollackord till dur för att byta tonart men då är det oftast bara på just det ackordet. Men det kan räcka för att skapa lite spänning. Till exempel är det bara ackordet 57, bland de vanliga ackorden, som har ett slags inbyggd längtan till 1, som ligger en kvint under; 57 brukar kallas för en dominant till 1. Det kan förklaras med att toner tycks vilja röra sig så lite som möjligt vid ackordbyten!

Du kan se att två toner ligger väldigt nära tonerna i ackord 1 och att en ton inte behöver flyttas alls. Att göra durackord av mollackord som 2, 3 eller 6 kan skapa ett liknande sug mot ackordet fem steg neråt. 6d dras mot 2 och 2d dras mot 5 och 3d dras mot 6! 6d, 2d och 3d blir då växeldominanter (om det inte dras mot ett grundackord för då kallas det bara dominant). Detta en en av musikfinesserna som är på väg att försvinna, i allafall i de senaste 20 årens popmusik.

Ett intressant exempel på en sådan dragningskraft finns i denna visa. Den är en slags parodi men just därför väldigt typisk för en äldre visa i moll. Gamla visor har ofta ackorden 6 och 3d och 3d är dominant till 6 eftersom 6 oftast är grundackord i moll. När de ibland stoppar in ackord fyra, som är ett durackord, i låten blir det naturligt att uppfatta det som en dominant ungefär som 3d, men eftersom 4 ligger ett havt steg högre än 3 så höjs hela låten ett halvt steg, och effekten blir att spänningen stiger för varje höjning, eller hur?
Vers 1
|6   |6   |
|6   |3d |
|3d |3d |
|3d |6   |
       
Vers 2
|6   |6   |
|6   |3d |
|3d |3d |
|3d |6 4|
       
Vers 3 < ↑ ½:
|6   |6   |
|6   |3d |
|3d |3d |
|3d |6   |>
       

Två olika 7or?
En spännande sak jag upptäckte när jag analyserade poplåtar från de senaste 70 åren för mitt examensarbete var att musik som är släkt med gammal folkmusik, som rock och blues, ofta har ett speciellt ackord som inte helt passar in i 1234567. Det är ackord 7, fast med själva tonen sju sänkt ett halvt steg: 7/b7
Det verkar vara en rest från medeltiden som envist ligger kvar, speciellt i amerikansk musik. Musikskolor i Sverige och Europa har faktiskt tills för bara några år sedan kallat ton 7 på pianot för H och den som ligger precis under för B. Ton H var på medeltiden ett kantigt B som kallades B durum (hårt b) och den lägre varianten kallades B molle (mjukt b). Det är därifrån dur och moll kommer. Men särskilt Amerika har varit emot H eftersom det är ologiskt och sitter fel i alfabetet och de har ju rätt förstås. Fast ändå tycks det behövas två varianter av ton 7 och på moderna iPads har de faktiskt lagt till detta ackord i nyaste versionen av Garage Band, näst längst till höger bland ackorden!

I Garageband på en iPad sitter de automatiska ackorden i "kvintfallsording" förutom det sista. Med bokstäver i Cdur blir det så här. (Men lär dig hellre riktiga ackord!)
3625147/b77
EmAmDmGCFBb
eadgcfbbb


Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]



Gitarr
En gitarr har sex strängar som brukar vara stämda så att den näst tjockaste strängen låter som ton 6 till vänster om mitten på ett piano, 220Hz, och de andra strängarna som på bilderna till höger. I varje fall är den byggd för det, men du kan förstås stämma hur du vill.

De grönfärgade strängarna brukar ha samma stämning som en basgitarr eller en kontrabas. På stränginstrument med fasta tonlägen finns det ingen bestämd grundton som på en klaviatur; ton 1 kan vara vilken som helst och det gör det faktiskt ännu lättare eftersom en skala kan se likadan ut fast du börjar på olika ställen. Speciellt instrument med fyra strängar, som basar och många stråkinstrument, är praktiska eftersom de har samma avstånd mellan varje sträng; basar har en kvart och fioler och cello har en kvint.

Mellan g- och b-strängen på en gitarr (bilden i mitten) är avståndet istället en stor ters, ett halvt steg mindre än mellan de andra, vilket är lite konstigt men det gör att det blir lättare att ta vanliga ackord med en hand, till exempel blir ju tjockaste och tunnaste strängen samma ton.

    ..med samma 1a
    som pianot

      Ena
        armen
          duger
            ganska
              bra
                ensam!
(..för att minnas de lösa strängarnas namn!)
3 2 1 7 6 5 4 3 2 1 7 6 5 4 3 2 1
Lätt ruta om gitarrackord:
När siffrorna sitter som i Cdur, som på pianot, börjar ingen sträng på 1 och det är svårt att nå 1, 3 och 5 med fingrarna. Fast om du bara spelar på de tunnaste strängarna så räcker det med att sätta ett finger på den översta 1an så har du 5, 1 och 3 alltså ackord 1. Och sätter du ett finger på 5 så blir det ackord 5, eftersom de lösa strängarna i mitten är 5, 7 och 2.

Här är de vanligaste ackorden i C/Am med bara de tre tunnaste strängarna (till höger) + växeldominanterna 3d och 6d. Vill du använda fler strängar så titta var siffrorna sitter och försök lägga fingrarna där, du vet vilka siffror som ingår i varje ackord, eller hur? Tänk på att översta sifferraden inte behöver tryckas ner med fingrar.
x x x

Ackord 1 = C
x x

Ackord 5 = G
x x x

Ackord 4 = F
x x x

Ackord 6 = Am
x x x

Ackord 3d = E
x x

Ackord 2 = Dm
x x x

Ackord 6d = A
x x x

Ackord 3 = Em
Tonarten D
Om alla strängar ska va med kan det bli enklare om 1an ligger så här! Här har du ackord 1, 4 och 5 och mollackordet 2 i tonarten D. De ackorden är lättast och vanligast på gitarr och brukar vara de första elever får lära sig. →

Lite längre ner ligger fler ackordtabeller. Tänk på att det oftast bara behövs två eller tre ackord i varje låt!

Ackord 1 = D

Ackord 4 = G

Ackord 5 = A

Ackord 2 = Em

Här ser vi en skala på bara en sträng som börjar på stamtonen G. Om vi spelar samma skala fast börjar på var och en av de sju tonerna och använder alla strängarna så kan handen vara kvar på samma ställe på halsen. Detta kan ju låta lite krångligare än att hålla reda på sju toner men är ett jättebra sätt att lära sig hitta på en gitarr. Dessa sju olika skalor kallas kyrkotonarterna eller modala skalor. De gröna prickarna motsvarar dem på elgitarren.

1


jonisk
vanlig durskala
2


dorisk
3


frygisk
4


lydisk
5


mixolydisk
6


eolisk
vanlig mollskala

7


lokrisk


Du kan använda dessa "mönster" för att lista ut hur ackord skall tas men det kan va enklare att bara lära sig hur några av de vanligaste ackorden ser ut. Det allra bästa är om du förstår varför ackorden ser ut som de gör. Titta på dessa "vanliga" ackord och försök hitta dem i tabellena här ovananför. Du kommer att känna igen några typiska mönster och det är väldigt bra att veta vilken siffra i ackordet varje finger gör om du till exempel behöver göra dur av ett mollackord. Titta särskilt på hur 12345 ligger på bilderna röd, orange, ljusblå och lila. Kan du se mönstret? Detta gäller bara de fyra tjockaste strängarna på gitarren, som ju är samma som på en bas, men det är lätt att lära sig utantill. Gör det!

De vanligaste gitarrackorden
Vissa ackord i vissa tonarter är enklare att ta än andra. I de tre första tonarterna i tabellen - A, D och E - finns de enklaste ackorden och de är också också de vanligaste tonarterna. De gröna prickarna visar var grundtonen sitter men jag har inte orkat rita in alla siffror. Prickarna visar ju iallafall var alla sju tonerna sitter (och dessutom en sänkt sjua) om du behöver kolla vilken ton melodin börjar på.
1 2 3 4 5 6 7 7/b7
A
Bm7
C#m7
D
E
F#m7
G#m7-5
G
E7
1 2 3 4 5 6 7 7/b7
D
Em
F#m7
G
A
Bm7
C#m7-5
C
A7
1 2 3 4 5 6 7 7/b7
E
F#m7
G#m7
A
B
C#m7
D#m7-5
D
B7
1 2 3 4 5 6 7 7/b7
C
Dm
Em
F
G
Am
Bm7-5
Bb
F
G7
1 2 3 4 5 6 7 7/b7
F
Gm
Am
Bb
C
Dm
Em7-5
Eb
F
C7
1 2 3 4 5 6 7 7/b7
G
Am
Bm7
C
D
Em
F#m7-5
F
D7
F



Ukulele
Ukulelen är ett litet och praktiskt instrument som är stämt som de fyra tunnaste strängarna på en gitarr. Du kan säkert känna igen mönstren? Här är några ackord i vanliga tonarter (med amerikansk stämning).






Bas
Basgitarren och kontrabasen är stämda i kvarter precis som de fyra tjockaste strängarna på en gitarr. Det gör att det blir samma "mönster" av hur tonerna sitter vilken ton du än väljer att kalla nummer 1.

Dessa siffror är alltså en tonart, som du enkelt kan byta genom att flytta 1an vart som helst; alla de andra tonerna kommer att "följa med", alltså ligga på samma sätt jämfört med 1an. Den bokstav 1an hamnar på blir namnet på tonarten!
            Så här sitter stamtonerna →

..och allt är fortfarande bara samma enkla durskala - grundton, två hela steg, ett halvt, tre hela och ett halvt!

Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]




Då kör vi!

För att lära dig musik behöver du spela och sjunga (och förmodligen dansa lite också, det är lättare att känna takten då). För att ha någon nytta av dina kunskaper om skalan och ackorden måste du spela så många olika slags låtar att din hjärna lär sig systemet. Då kommer du att kunna höra vilka toner eller ackord som låter bra utan att behöva titta på ett papper. Jag har gjort ackordanalyser med siffror av en väldig massa låtar i många olika stilar. Det är också nyttigt för hjärnan att höra många olika sätt att behandla toner.

⇒ Här kan du öppna låtarna i ett nytt fönster!

Varje låt på denna hemsida har en ackordtabell med taktstreck och siffror som visar ackorden. Mellan varje streck finns en takt som brukar vara 4 pulsslag lång (4/4), där kan det stå t ex |2    4    | och då kan du spela ackord 2 på "högerfoten" och ackord 4 på nästa högerfot om du går med vanliga steg. Ibland kan det vara svårt hålla en jämn puls men det kan hjälpa om du låtsas att du är ute och promenerar. De flesta kan ju gå och sjunga samtidigt utan problem.



Först lite mer om puls och rytm
Puls och rytm finns i all musik även om inga trummor hörs. Pulsen är som musikens hjärtslag, ofta fyra i varje takt. Rytm kan göra hjärtslagen roligare, mer intressanta: Ka bom-bom tshh Ka bom-bom tshh istället för bara bom bom bom bom, om du förstår? Egentligen finns det rytm i alla ljud, den uppstår i jämförelse med pulsen. Om du härmar någon som pratar så härmar du också rytmen i pratet jämfört med pulsen. Pulsen är som tiden, den behöver inte höras.

Ibland kan det kännas bättre att räkna två pulsslag på varje fot, då vet du också att varje ny takt börjar när högerfoten nuddar marken!

   1          2            3           4


Prova att spela denna gamla goding samtidigt (Björnen sover)

Melodi: 
|1 1 1 3|2 2 2 4|3 3 2 2|1      |3 3 3 3|5   4  |2 2 2 2|4   3  | 
Puls:
|   |   |  | |  | |  |  |
Ackord: 
|1         |5        |1    5   |1      |1        |2       |5       |1       |
(Du kan lätt härma, och lära dig, en mycket krångligare melodi 
men den blir svår att skriva med siffror eller noter. 
Pulsen är alltid lika enkel, som hjärtslag.)
            
... och om du fortsätter att trampa med fötterna samtidigt som du klappar fyra gånger i varje takt med höger hand och klappar med vänster hand samtidigt som vänster fot, då kan du dessutom allt som behövs för att börja spela trumset!



Höger fot kan trampa på pedalen till en bastrumma, vänster fot på pedalen till en hihat. Höger hand kan spela på hihaten och vänster hand på en virveltrumma (armarna brukar gå i kors). Detta komp räcker långt!

De flesta andra trumkomp är varianter av detta enkla 4-taktskomp. Om du gör samma sak med vänsterfoten hela tiden så kan högerfoten och båda händerna göra en hel del krumelurer utan att lyssnaren behöver tappa takten. Men det brukar oftast låta bättre om du gör så lite som möjligt, fast på rätt ställen. Prova att variera lite med höger fot och vänster hand eller dubblera slagen med höger hand.



Polyrytmik - t ex Kubanska rytmer
Kubansk musik är liksom den amerikanska en blandning av kulturer från Europa och Afrika fast det europeiska inflytandet är i huvudsak spanskt. Ett av de vanligaste instrumenten är claves, två träpinnar som slås mot varandra. Clave betyder nyckel och det passar bra eftersom det är rytmen som spelas på claves som styr musiken. Son "3 2"
Här är ett exempel på hur en "son 2 3" kan låta i en musikstil kallad salsa. Lyssna på hur basen undviker att spela på första taktslaget.
Son "2 3" med piano- och bastoner
6 3 1 6 7 2 4 2 7 7 2 4 2 6 3 1 6 6
6 3 3 7 4 3 7 6 1 3 6


Det är förmodligen son-rytmen som ligger bakom den klassiska rockrytmen som ibland kallas "Bo Diddley-beat".

Den sista varianten är också påverkad av afrikansk polyrytmik (flera rytmer samtidigt) och kan kallas 2 mot 3, 3 mot 4 eller 6 mot 4. Precis som det låter så handlar det om matematik. 3 jämna slag ska ta lika lång tid som 4 vilket går bra om de 4 slagen delas i 12 lika stora smådelar.

1
2
å

3
1
2
å

3
1
2
å

3
1
2
å

3

Det kan verka svårt men kan bli lättare om du börjar med fyrtakten i ena handen och går med fötterna på 1 och 3 samtidigt som du säger 123 när varje fot går i golvet. Fast det allra enklaste är nog att säga tretakten så här: 1 2 å 3 och klappa på 1 och å!
Här är en förklaring på norska som utgår ifrån tre slag i takten. Det är nog enklare.

I låten bredvid kan du höra hur samma sak kan låta helt naturligt och svängigt fast det är ganska svårt att spela. Låten går i tretakt men när dragspelet spelar solo börjar hela bandet spela i fyrtakt samtidigt som tretakten hörs i bakgrunden.

Här finns en sida med blandade slagverk och hur de låter! Om du sätter igång några av filmerna samtidigt så kan du uppleva slumpmässig och ganska fantastisk polyrytmik!



Musikhistoria - snabbvarianten
Det går att skriva väldigt mycket om hur de sju ackorden har använts genom historien men det viktigaste kanske är att känna till att all musik som görs nu bygger på idéer som kan vara 400000 år gamla (så gamla flöjter har hittats av arkeologer). Rap-musiken (hip hop), till exempel, är faktiskt väldigt lik medeltida ballader från 1200-talet (talad text med vokalrim till dansmusik). Modern jazz bygger ofta på popmusik från 1920- och 30-talet. Folkmusik kan ibland vara klassisk musik från 1700-talet men också mycket äldre dansmusik. Rockmusik kan innehålla både europeisk klassisk musik och folkmusik från amerika som kallas blues och som går att spåra till arabiska länder i nordafrika där intervallet 5/6 är vanligt. Modern pop kan ha delar av alla möjliga stilar och tider. Musik utvecklas hela tiden men det kan lika gärna innebära att den hoppar tillbaks i tiden några hundra år och plockar upp någon gammal bra idé. Det handlar ju om att uttrycka känslor på bra sätt, och de bra sätten kan vara både nya och jättegamla. På topplistan just nu 2020 finns låten Memories med Maroon 5 som är nästan likadan som Pachelbels kanon från ca 1690 och nästan som Håkan Hellströms Känn ingen sorg för mig, Göteborg från 2001.

Särskilt i folk- och rockmusik kan det fortfarande dyka upp finesser som är över 1000 år gamla. Nuförtiden är oftast antingen ton 1 eller 6 grundtonen i en låt. Är det 1 går låten i dur och är det 6 går den i moll; så har det varit i flera hundra år. På medeltiden kunde låtar börja på någon annan av de sju tonerna till exempel 3, då låter det nästan arabiskt fast det är samma skala. Det som händer är att de två halva stegen (3-4 och 7-1) hamnar på andra ställen, och det kan ge olika känslor. På det sättet hade de sju olika känslor på den tiden istället för bara dur och moll. Dessa olika känslolägen kallas kyrkotonarter och har grekiska namn: jonisk, dorisk, frygisk, lydisk, mixolydisk, aeolisk och lokrisk. Som tur är finns dessa idéer kvar och kan märkas som tillfälliga små ackordvariationer. De används också inom jazz och för att skapa känslor i filmmusik eller i dataspel. Den kända hårdrockslåten Smoke on water, som väldigt många har hört, har grundtonen 3 och kan alltså vara frygisk, åtminstone passar ackorden bättre då. Den finns i låtlistan under namnet "Småkryp som låter". En annan är Pink Floyds Another brick in the wall som börjar på 2 och är dorisk liksom många gamla rocklåtar från 50-talet (se "150 hits 1950-2015").

I många kulturer, och tidsåldrar, används inte alla sju tonerna i skalan, ofta saknas de halva stegen: 1 2 3 _ 5 6 _ eller i moll 6 _ 1 2 3 _ 5. Då blir det bara fem toner i skalan som därför kallas pentatonisk, men de toner som är kvar ligger fortfarande på precis samma ställen. Det är förmodligen den äldsta och vanligaste skalan i världen.

Vi kan upptäcka en del av allt detta genom att spela olika låtar.


Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]



Låtar

Här finns (nästan) alla låtarna i boktavs- och genreordning.
Här kan du också kan se vilka som går i C eller Am, så att du kan använda C-durskalan på pianot! Många av filerna har dessutom melodianvisningar eller noter.

Sifferlåtar Med "sifferlåtar" menar jag sånger där ackordnamnen är instoppade i texten så att du bara behöver kunna texten för att veta ackorden.
The lion sleeps tonight, Siyahamba, Jag hade en gång en båt, Sloop John B, Sånt e livet, You can have her, Jag är en liten mört, Hound dog, Stormy Monday, Roll over Beethoven, Varmkorv Boogie, Love me lika a man, C Jam Blues, Jazz på Jussis café, Samma lea snea blues, Ball and Chain, Johhny B Goode, Bye Bye Johnny, Halo, Pachelbels Kanon, Psalm 904, Känn ingen sorg för mig Göteborg, Jag sitter på ett berg, Für Elise, Your song, Autumn leaves och Here, there and everywhere

33 utvalda visor/låtar + topplistan maj 2021 som pdf
från Vem kan segla till Voices

Enkla barnvisor (en del väldigt gamla)
t ex Blinka lilla stjärna, Ekorrn satt i granen, Imse Vimse spindel m fl

150 hitlåtar från 1950 till 2020
(färgkodade efter harmonisk komplexitet) fast utan text.

Fler sångbara låtar
i väldigt olika stilar som inte heller har text.

Ännu fler låtar + spotifylistor och fler genrer
(från en äldre upplaga, kan innehålla fel).



Alla tonarterna med bokstäver!


1 2 3 4 5 6 7 7/b7
C   Dm Em F   G   Am Bb


1 2 3 4 5 6 7 7/b7
G   Am Bm C   D   Em F#° F

1 2 3 4 5 6 7 7/b7
D   Em F#m G   A   Bm C#° C

1 2 3 4 5 6 7 7/b7
A   Bm C#m D   E   F#m G#° G
      
1 2 3 4 5 6 7 7/b7
E   F#m G#m A   B   C#m D#° D

1 2 3 4 5 6 7 7/b7
B   C#m D#m E   F#   G#m A#° A

1 2 3 4 5 6 7 7/b7
F#   G#m A#m B   C#   D#m E#° E


1 2 3 4 5 6 7 7/b7
F   Gm Am Bb   C   Dm Eb

1 2 3 4 5 6 7 7/b7
Bb   Cm Dm Eb   F   Gm Ab

1 2 3 4 5 6 7 7/b7
Eb   Fm Gm Ab   Bb   Cm Db
      
1 2 3 4 5 6 7 7/b7
Ab   Bbm Cm Dd   Eb   Fm Gb

1 2 3 4 5 6 7 7/b7
Db   Ebm Fm Gb   Ab   Bbm B

1 2 3 4 5 6 7 7/b7
Gb   Abm Bbm Cb   Db   Ebm E




Melodier

Detta stycke skulle kunna vara hur långt som helst. Vi får se när jag får tid :)

Att göra en melodi
Om du bestämmer att några olika toner ska låta på vissa ställen i förhållande till en puls så har du gjort en melodi (flera bestämda toner efter varandra). Om du dessutom kan komma ihåg den en dag senare så har du gjort en bra melodi! Du har komponerat. Duktiga kompositörer kan hitta på flera melodier som tillsammans bildar harmonier, eller ackord. Det kallas kontrapunkt (som betyder not mot not). Kontrapunkt är vanligast inom klassisk konstmusik men i vilken modern pop eller hiphop som helst kan det finnas fler än en melodi samtidigt. Att sjunga en sådan hjälpmelodi brukar kallas att lägga en stämma. Ibland består musik enbart av sångstämmor. Det brukar kallas A capella eller kör. (Eftersom ackord består av minst tre toner samtidigt så blir det ju, i en sång med ackord till, automatiskt minst två olika melodier utöver den som sjungs. Fast det är inte så vanligt att tänka så..)

Du kan prova att lägga en lång ton på något instrument och försöka hitta på en melodi som passar till den tonen. Om du sedan tar reda på vilka toner som finns i din melodi så kommer de tonerna att bilda delar av olika ackord jämfört med den långa tonen.

Det som gör att en melodi känns bra kan vara att den får lyssnarens hjärna att reagera, kanske börja tänka på något speciellt, kanske till och med tycka sig höra andra toner, som inte spelas, men som skulle kunna passa bra till melodin. Om du har text till din melodi kan det kännas extra bra om textens innehåll passar melodin och tvärtom. En melodi har också oftast en tydlig rytm, ungefär som en ramsa.

Det går faktiskt att göra en melodi som får lyssnaren att höra både ackord och puls fast det bara är melodin som spelas, som att melodin själv talar om för lyssnaren att det finns en fast grund med rytm och harmoni. När tusentals människor sjunger samma sång på en fotbollsstadion så är det sällan någon som spelar en rytm samtidigt. Den brukar höras tydligt ändå, med hjälp av melodin.


Att lära sig en låt
Det lättaste och bästa (och ibland enda) sättet att lära sig en rytm eller en melodi är att lyssna och härma. Oftast består musik av både rytmer och toner. Rytmen kan spelas med slagverk men kan också vara inbyggd i hur tonerna sitter i förhållande till pulsen. Öva gärna att räkna till fyra när du lyssnar på musik, alltså dela in den i takter, och fundera på var i takten till exempel bastrumman eller handklappet kommer. Ofta låter det bäst när det är riktigt enkelt, till exempel om rytmen bara består av raka fjärdedelar (1 2 3 4) och om ackorden bara läggs en gång på första fjärdedelen i varje takt, men att spela enkelt kan vara ganska svårt!

Om låten innehåller mycket text så kan melodin hjälpa dig att komma ihåg texten. En text kan också hjälpa dig att komma ihåg en svår melodi. Eftersom musik ofta fungerar som förstärkning till text så kan tonerna ibland vilja få dig att känna samma sak som texten vill.


Att minnas en melodi
Ett enkelt sätt att komma ihåg hur en melodi ska låta, som jag använt i en del av övningslåtarna på denna sida, är att skriva siffrorna i melodin för sig själva, oftast kursiverat och med röd färg, ungefär så här: |123 |123 |3543|432 | "Lille katt, lille katt, lille söte ka-atta" vilket är ett ganska bra sätt att minnas hur melodin spelas, men du måste ändå veta ungefär hur det borde låta. Om en ton ska låta i slutet av takten kan jag skriva siffran i slutet, dessutom kan du jämföra med Youtube. Om melodin hoppar åt ett oväntat håll kan jag sätta dit en liten pil uppåt eller neråt. 1 ↑1 |7 567 1 |↓1 ↑6 |5 Denna låt låter så här, med Ariana Grande, fast hon lägger till en massa andra toner som hon tycker passar bra till melodin. Det brukar kallas att waila; om det hade varit folkmusik så hade det kanske kallats att drilla istället:



Är vi inte nöjda med detta sätt får vi sätta dit fler streck, fast på andra ledden, mellan taktstrecken. Då får vi en uppfinning som både visar vilka toner som skall spelas och när. Det är ett slags skriftspråk för musik som har använts över nästan hela världen i mer än tusen år, notskriften!

Notskrift

På 17- och 1800-talet, långt innan det fanns datorer, cd-skivor, vinylskivor eller radio så var det vanligt att dela eller sprida musik i form av notskrift. De allra flesta i Sverige kunde läsa noter, åtminstone lite grand. Nuförtiden är det mest folk som jobbar med musik som kan läsa noter, vilket är ganska synd. Det är ett väldigt bra sätt att komma ihåg musik på.

Notskrift är ett system av linjer och prickar som är gjort efter samma princip som klaviaturen och vad människans båda händer kan göra med den. Om du har händerna i mitten på ett piano kan dina tummar mötas på tonen C, eller 1. På de översta fem linjerna skrivs alla toner som den högra kan nå och på de nedersta linjerna skrivs vänsterhandens toner. Båda noterna på bilden till vänster visar alltså samma ton, 1 eller C, fast för höger och vänster hand; mellanrummet gör det lättare att läsa; det skulle helt enkelt bli för många streck att hålla reda på annars.

G-klav och andra klaver
Den övre krumeluren kallas g-klav eller diskantklav och den undre f-klav eller basklav.

Som dur ser här nedanför börjar G-klavens krumelur precis på linjen som är tonen G. (Åtminstone är det meningen att den ska göra det, denna sitter lite fel.) På den andra klaven, F-klaven, sitter strecket för tonen F mellan de båda prickarna. Det finns också en klav som visar var C ligger, om det skulle behövas, men den är inte lika vanlig. C-klaven ser ut så här och kan sättas på vilket streck du vill.
altklav

Noter sitter antingen på strecken eller mellan och finns det inget streck så sätter vi dit ett hjälpstreck, som vid C-noten.


Nu har vi ganska bra koll på hur höga eller låga tonerna är men det är minst lika viktigt att veta när de kommer och hur länge de ska få låta.


Notvärden
För att veta hur länge varje not skall spelas finns det olika notvärden som bestämmer hur stor del av en takt som tonen skall låta. Den första noten på nästa bild kallas helnot och låter i en hel takt. Nästa not har fått en stam, då kallas den halvnot och räcker förstås en halv takt. Nästa är ifylld och kallas fjärdedel och nästa har fått en flagga och kallas åttondel; får den en flagga till blir det en sextondel och så håller det på. Varje ny not får halva värdet av noten innan.

Den undre raden visar samma sak fast här gäller det tystnad istället.

Det måste alltid bli precis en hel takt när du plussar ihop alla notvärden och pauser mellan två taktstreck!

Det blir precis lagom med dessa två maträtter i en takt.


Klicka på bilden så får du mer mat att välja på!


Det går också att "klistra" ihop två noter med en bindebåge, som i denna Ed Sheeran-låt.

Där finns även en liten punkt efter en not, det kallas att noten är punkterad och betyder att den förlängs med halva sitt värde.

En annan vanlig specialare är triolen, den betyder att de tre fjärdedelarna som är triol tar samma tid som två vanliga fjärdedelar. Jämför med ljudet i denna Clean Bandit-låt!


Här är ett par ställen till från samma låt; försök förstå vilka noter som passar till det du hör! Obs! Det två första raderna börjar med en upptakt, det är när en eller flera toner startar innan första takten. Det är därför det inte är en hel takt i början.




På skoj skulle vi kunna jämföra noterna med legobitar; bottenplattan är notlinjerna, legobitarna är noterna och varje "plupp" är en fjärdedel. Om ton 1 är längst ner på plattan kan en liten melodi se ut så här i noter och lego:


Nu syns det tydligare att den stora röda legobiten är en helnot, alltså fyra pluppar lång, fast den ligger lite innan taktstrecket. Det är vanligt att betoningen ligger precis i början av takten men här kommer betoningen något tidigare, med hjälp av en bindebåge. Detta kallas synkop.

Notskriften är alltså mycket användbar om du vill skriva ner en melodi men den fungerar lika bra att skriva ackord med. Ackord är ju tre eller fler toner på samma gång och när en melodi spelas samtidigt med ackord, eller harmonier som det också kallas, så är det på sätt och vis samma sak som att tre (eller fler) melodier låter samtidigt. Några av tonerna som finns i ackorden brukar också finnas i melodin och de andra tonerna i ackorden bildar egentligen en sorts möjliga hjälpmelodier som passar bra till den riktiga melodin. Fast det är inte så vanligt att tänka på det sättet eftersom det inte behövs. Det räcker ju med att veta vilka toner som ingår i ackorden så låter det bra.

Notskrift utgår vanligtvis ifrån att all musik antingen går i dur eller i moll vilket kan bli problematiskt om musiken har toner som ligger mittemellan. Det kan se olika ut beroende på vem som skrivit noterna och den som läser dem får vara uppmärksam på om musiken traditionellt sett har noterats alls. Rockmusik är i allmänhet gehörstraderad, alltså gjord efter hur den låter. Väldigt många rock- och folkmusiker kan inte, eller vill inte, skriva noter. Noterna är inte till lika mycket hjälp i rock som i klassisk musik där de som spelar ofta måste spela efter noter. Det är faktiskt ganska vanligt att rock och blues innehåller antingen blå toner som inte går att notera alls eller modal melodik från medeltiden som helt enkelt blivit ovanlig i traditionellt noterad musik där det vanliga är att moll börjar på ton 6 och dur på ton 1.


Tonarter
Detta är ackord 1 eller C med noter och med fingrar (och för säkerhets skull med lego):



.. och här kommer resten:

DmEmFGAmBm-5

Kom ihåg att det bara är de vita tangenterna som syns just nu, de som ingår i C-durskalan. Dessa kallas också för stamtoner. De svarta tangenternas toner ligger ju mellan de vita utom mellan 3 och 4 och mellan 7 och 1, som du ser på pianobilderna. För att skriva dessa mellantoner med noter får vi antingen höja eller sänka någon av stamtonerna. Ett korsförtecken (♯) framför noten höjer den ett halv steg och ett b-förtecken (♭)sänker noten ett halv steg. Ändringen gäller i samma takt som tecknet står i, om det inte står allra först i noterna för då gäller det i hela låten. Det finns även ett återställningtecken (♮), som gör så tonen blir som vanligt igen.

Ett ackord som vi redan använt är 3dur eller E. Den mittersta tonen behöver höjas ett halvt steg; i noterna ser det ut på detta vis.
och på pianot .

Om vi spelar i en annan tonart än C, alltså kallar en annan ton för 1, kan det behövas många # eller b. Eftersom de ofta är samma toner som ska höjas eller sänkas genom hela låten så räcker det om förtecknen bara skrivs en gång, i början av låten; sen får den som spelar helt enkelt komma ihåg att höja eller sänka på rätt ställen. Tonarten G är ett bra exempel att börja med. Hitta först tonen G. Vi kan börja på C och gå åt höger, C-D-E-F-G, som i alfabetet. Om vi nu kallar G för nummer 1 och gör en durskala från denna nya etta så måste vi som vanligt gå två hela steg, ett halvt, tre hela och ett halvt till för att komma till nästa etta. Det första tonerna går bra, bara vita tangenter, men den sista tonen nr7 blir ett halvt steg för låg och måste höjas för att hamna intill ettan. Det hörs tydligt om det spelas på piano och ser ut så här.

I noter ser det ut så här.

12345671
Korsförtecknet sätts i början av raden, på F-linjen, där nummer 7 ligger, och gäller alla noter med nummer 7 i resten av låten.

Om vi gör likadant fast utgår från tonen B istället så blir det krångligare. B ligger precis till vänster om C på pianot. Vi börjar på B, går två hela steg, ett halvt, tre hela och ett halvt till.

Men i noterna ser det inte alls lika rörigt ut eftersom förtecknen är samlade i början.

På det här sättet går det att skriva en durskala från vilken som helst av pianots toner. Tolv tonarter blir det, fast varje tonart har en parallell tonart i moll som innehåller samma toner, alltså de låtar som börjar på ackord 6 istället för 1. De tonarter som börjar på en vit tangent brukar få korsförtecken och de som börjar på en svart får b-förtecken. Du kan använda ramsan till höger här nedanfför till att komma ihåg hur många eller varje tonart har.

Tonartsramsor

G (Em)



D (Bm)



A (F#m)



E (C#m)



B (G#m)



F# fiss (D#m)
Ge


Dig


Av


Eller


Bli


Fiskmat
Den ramsan kanske låter lite hemsk? Men den som jag fick lära mig låter alldeles för gammal, eller vad tycker du? Giv Dem Alla En Hel Fisk. För det första säger de flesta inte H längre så det har ändrats till Blå Fisk och för det andra så tycker jag att min är lättare att komma ihåg.
F (Dm)



Bb bess (Gm)



Eb ess (Cm)



Ab ass (Fm)



Db dess (Bbm)



Gb gess (Ebm)
Far


Beslagtar


Esters


Askkoppar,


Dessutom


Gästernas.


Tidigare i texten hade jag ett exempel på att skriva en melodi med siffror |123  |123  |3543|432 |   Lille katt, lille katt, lille söte ka-atta

En något modernare låt som nästan börjar på samma sätt är Justin Biebers "Love yourself".
Så här skulle den kunna skrivas med siffror: |   112|3   33|2231|1      |
och med lego:

och med noter:


Men Justin tyckte nog att det var skönare att sjunga låten i en högre tonart. Kan du lista ut vilken tonart detta är?


Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]



Andra skalor

Det skulle ta lång tid att berätta om alla skalor som finns. Egentligen är det omöjligt eftersom alla kan sjunga vad de vill och bestämma sig för att det låter bra. Men det finns ett antal vanliga och viktiga varianter som är bra att kunna. Det flesta är som sagt ganska lika durskalan; det finns ju en naturlig förklaring till det.

Pentatonisk skala (femtonsskala)
Hoppa över de båda halva tonstegen så får du bara fem toner i skalan - 12356. Den börjar vanligtvis på ton 6 vilket innebär att den går i moll - 61235. En mycket vanlig skala i folkmusik t ex japansk, afrikansk eller amerikansk, och den liknar naturskalan mer än vad durskalan gör. Om du spelar denna Amoll-pentatoniska skala samtidigt som ackorden går i Adur (på pianot 6d, 2d och 3d eller A, D och E så kommer det att låta "blues"! Om du bara spelar på pianots svarta tangenter blir det också en pentatonisk skala!


Mollskalor
Börja och sluta med ton 6 helt enkelt. Det är vanligt att höja en ellet två av de sista tonerna, beroende på vilka ackord skalan ska låta bra till. Ren mollskala: 6 7 1 2 3 4 5 eller harmonisk mollskala: 6 7 1 2 3 4 #5 eller melodisk mollskala:6 7 1 2 3 #4 #5 (den melodiska brukar bli ren när den går neråt 5432176). Den höjda femman i harmonisk moll är egentligen tersen i ackord tre som är höjd för att våra öron gärna vill ha en dominant fem steg upp från grundackordet, ungefär som ackord 5 är dominant till ackord 1. Tersen i ackord 5 ligger ett halvt steg under grundtonen i ackord 1 och liksom bildar ett sug mot grundackordet. I melodisk moll tror jag att höjningarna kommer av samma anledning, en dominant behövs. Höjningen av fyran kan helt enkelt bero på att skalan egentligen börjar på siffran 2, det vill säga att den är dorisk (se Modala skalor), fast med ackord 6 som durdominant: 2 3 4 5 6 7 #1.

Modala skalor (kyrkotonarter)
De skalor som blir beroende på vilken ton i durskalan du startar med. Om du väljer att ton 3 ska vara "hemmaton" och gör en melodi som börjar och slutar på den tonen så kommer melodin att få en helt annan karaktär (modus eller känsla) än om du börjar på 1. Nuförtiden är vi överens om att moll och d fast medur kan ge olika känslor, att det kan låta ledset eller glatt, men då menar vi bara två av sju känslolägen - 6 och 1. Musik med grundtonen 2 (dorisk) börjar visserligen i moll men känns faktiskt lite annorlunda jämfört med vanlig moll från ton 6 (eolisk). Exempel på doriska låtar är Scarborough Fair eller Another brick in the wall. De modala skalorna kallas för jonisk, dorisk, frygisk, lydisk, mixolydisk, eolisk och lokrisk. Den vanliga durskalan är alltså den joniska. Dessa var vanliga under medeltiden och renässansen men så sent som på 1960-talet blev det plötsligt vanligt igen inom amerikansk jazz, så kallad modal jazz. Det är faktiskt väldigt bra att kunna de modala skalorna utantill, för den som vill bli riktigt duktig på något instrument.
Här finns kyrkotonarter och andra skalor för gitarr!

Dimskala
Spela en helt tonsteg följt av ett halvt och ett helt igen och ett halvt och fortsätt så.

Heltonsskala
Spela bara hela tonsteg.

Kromatisk skala
Spela bara halva tonsteg.

Österländska skalor
Dessa kan se ut på många sätt men ofta ingår det trekvartstoner eller blå toner.
Ett exempel: 2    2 ¾     4    5    5 ½     7    1    2
Ett annat: 2     2 ¾     4    5    6     6 ¾     1    2
eller exempel 1 med noter


eller exempel 2 med noter


Instrumentfamiljer

Det finns elektriska versioner av nästan alla slags akustiska instrument. Akustisk betyder att ljudet blir till utan elektricitet. Det kan räcka med med en dator eller en smartphone för att härma de flesta ljuden men det låter aldrig riktigt likadant som ett akustiskt instrument.
Stränginstrument
Det finns instrument för alla ljud som kan behövas. Till mörka toner behövs stora instrument och till ljusa behövs små; till långa toner kan det behövas en stråke (en pinne med hårt spänt tagel på; tagel är hår från en hästsvans) så att tonen kan låta så länge stråken rör sig. En sträng låter ju bara så länge den vibrerar.
Blåsinstrument
Ett blåsinstrument låter bara så länge den som blåser har luft kvar (fast vissa musikanter kan faktiskt blåsa ut och andas in samtidigt).
ackord
gitarr
ukulele
banjo
bouzouki
mandolin
cittra
pedalsteel
stråk
fiol
viola (altfiol)
cello
kontrabas
psalmodikon
banhu
träblås
saxofon
klarinett
flöjt
oboe
fagott
bleckblås
trumpet
kornett
valthorn
trombon
bastuba
souzafon


Slaginstrument
Instrument som är gjorda för att slås på, med händer eller med pinnar, kallas förstås slaginstrument. Vissa gör inga toner utan andra slags ljud, som boom, frrr eller pschh.
Här finns en sida med blandade slagverk och hur de låter!
Klaverinstrument eller keyboards
Många olika instrument har tangenter som ser ut som på ett piano, fast själva ljudet kan komma från strängar, genom pipor (rör) eller från vibrerande metallblad.
med toner
metallofon
kalimba
marimba
boomwhackers
vissa trummor t ex tablas
utan toner
maraccas
gurka
tamburin
bongos
djembe
akustiska
piano
orgel
cembalo
spinett
dragspel
elekriska
elpiano
synthesizer
keyboard
dator
smartphone


Fasta tonlägen eller inte
Musikinstrument har antingen fasta tonlägen eller inte. Fiol och trombon till exempel har inga fasta tonlägen; du kan sätta fingrarna var som helst på fiolen eller dra hur mycket du vill i trombonens dragbygel. Din hörsel bestämmer när det blir rätt ton. På dessa instrument kan du så klart välja om du vill spela naturtonskalan eller durskalan eller låta som en amerikansk polisbil.



Men de allra flesta musikinstrumenten i världen har någon slags fasta tonlägen, vilket oftast gör det lättare att spela. Tonlägena på västerländska instrument är alltid 1234567 även om grundtonen kan vara olika.



Några instrument med fasta tonlägen

tin whistle (grundton: D)

sopransaxofon (grundton: Bb)

metallofon (grundton: C)



munspel (grundton: ofta A men kan vara vilken som helst)




vevlira (grundtonen kan vara vilken som helst men knapparna (nedre raden) låter gissningsvis: 54321765432176. Vevliran fanns redan på medeltiden)

Knappdragspelet har en helt egen lösning på hur tonerna skall sitta. Knappar som går åt detta håll går hela tonsteg och knappar som går åt detta håll går halva tonsteg.

På den vänstra sidan är knapparna märkta dur, moll, sjua och dim hela treklanger med varsin grundton och vilken grundton du än väljer så hamnar dess fyra och femma på varsin sida vilket är väldigt praktiskt. Ett steg i denna riktning blir en kvart uppåt, och blir en kvart neråt (som ju är samma som en kvint uppåt).


Elektriska instrument
Instrument som inte behöver elektricitet brukar kallas för akustiska, men alla musikinstrument gör ljud och ljud är alltid luftrörelser, så på sätt och vis gör även elektriska instrument akustiskt ljud, fast det kommer ofta inte från instrumentet utan från en högtalare. Det elektroniska ljudet behöver oftast förstärkas ganska mycket innan det kommer till högtalaren. Det finns många sätt att göra elektroniskt ljud, eller syntetiskt ljud som det också kan kallas. Ett vanligt instrument är synthesizer eller synth. En av de första syntharna uppfanns redan 1919 och kallas theremin. Thereminens ton ändras genom att den som spelar rör sin hand i närheten av en antenn, alltså i luften. Googla gärna på det!


En elgitarr är egentligen inte så elektronisk som det låter. Den består av en hård träplanka, en hals av trä, stålsträngar och ett par magnetiska mikrofoner som fångar upp de små toner som bildas när strängarna svänger och skickar signalen till en förstärkare med högtalare.

En del folkmusikinstrument, till exempel en turkisk saz, har fasta lägen som sitter mer enligt naturtonerna än de gör på en gitarr. Det syns på att avstånden mellan banden är olika långa. Jämför med gitarren som är gjord efter den västerländska skalan.

    

Blå toner
På sazen kan du hitta halvtoner och heltoner precis som på gitarren men på sazen finns dessutom trekvartstoner. Det femte intervallet i deltonserien, 5/6, blir en sådan ton. 5/6 finns inte ens med på pianot, den ligger mitt emellan 2,5 och 3 men den tonen är ändå mycket vanlig i folkmusik från hela världen, även från Sverige. Ibland kallas sådana för blå toner, kanske för att de förekommer i amerikansk blues, och ibland kallas de för kvartstoner fast de kanske egentligen borde heta trekvartstoner. Om en skala ser ut så här på en gitarr:
Grundtonhelsteghelsteghalvsteghelsteghelsteghelsteghalvsteg
12345671

så kan den se ut så här på turkisk saz, svensk spilåpipa eller arabisk oud:
Grundtonhelsteg3/4steg3/4steghelsteghalvsteghel+halvsteghalvsteg
122,75455,571
Det gjordes många olika varianter av instrument med fasta lägen på 1600-talet, till exempel pianon med dubbla svarta tangenter, men jag tror att det blev för svårt, både att använda och förstå sig på.

Det fina med pianot och den liksvävande durskalan är just att det är lika långt mellan alla halvtoner, så att en skala kan låta likadant oavsett vilken ton du börjar på. Dessutom kan vi få namn på alla toner som betyder samma sak överallt, tack vare att vi bestämt att en viss ton skall ha frekvensen 440 Hz. Det betyder väldigt mycket för alla som skriver musik och vill vara säkra på att den låter rätt när den spelas upp.

Men det fina med många andra instrument är att vi kan spela vilka toner vill på dem, även naturtoner. Ingen kan säga vilka instrument som är bäst, de är bra på olika saker. Människor är också bra på att vänja sig vid allt möjligt och sen tycka att det är normalt. En folkmusiker från Turkiet tycker förmodligen att en skala som bygger på naturtoner låter helt normalt och att ett piano låter lite falskt men en klassisk musiker från Sverige kanske tycker att den turkiska skalan låter falskt.

Egentligen har båda lika rätt; båda skalorna är gjorda ungefär efter samma deltonsserie, men har hamnat lite olika beroende på hur många bråk de tagit hänsyn till. Detta har utvecklats under så många årtusenden och under så skilda förhållanden i olika delar av världen att ingen kan veta exakt varför. Förmodligen har folk helt enkelt tyckt olika och förmodligen kan det också ha att göra med vem som haft makt att bestämma i samhället. Som tur är går det inte så lätt att bestämma vad människor skall tycka även om många har försökt och fortfarande försöker.


New Orleans-grytan
Båda sätten att uppfatta skalor har sina egna problem men en bra sak är att det ändå går ganska fint att kombinera dem. Det bästa exemplet är den blandning av europeisk och afrikansk musik som uppstod i Nordamerikas sydstater under 1800-talet och början av 1900-talet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jazzens_historia

Ett av de intervall som är mest olika mellan durskalan och den naturtonsbaserade skalan är 5/6. Det blir den ton som ligger 1 3/4 steg från grundtonen, alltså mellan 2,5 och 3 på ett piano. Det är precis mitt emellan de toner som i europeisk musik bestämmer om det ska låta dur eller moll.

En stor del av befolkningen i New Orleans på den tiden var från Afrika på grund av slavhandeln och många hade även kommit från Asien. Alla dessa var förmodligen vana vid intervallet 5/6, mitt emellan dur och moll. En annan stor del av befolkningen var från europeiska länder; de var med största säkerhet vana vid den diatoniska (liksvävande) skalan, som saknar intervallet 5/6.

Musiken som uppstod under denna tid, med denna speciella blandning av kulturer, har fått många namn men några av de första var blues, gospel och jazz. Ett bra samlingsnamn på musikstilar som växt upp ur dessa stilar kan vara afroamerikansk musik. Att speciellt jazz låter som det gör beror också på att det hade varit ett inbördeskrig i Amerika i mitten av 1800-talet vilket efterlämnat mängder av instrument från de många militärorkestrarna. Efter kriget användes dessa istället till att spela dansmusik med. De som spelade på instrumenten kunde säkert en hel del om europeisk klassisk musik eller åtminstone enkel harmonilära; det var ju vanligare att folk kunde noter på den tiden än det är nu och det var europeiska instrument i militärorkestrarna, till exempel saxofon, trumpet och virveltrumma. Det var också ganska vanligt med pianon på barer. Men den musik som skapades här var mer lik den afrikanska folkmusiken än den europiska och resultatet blev alltså någonting mittemellan!

Det kan ha varit första gången som de två skalorna, naturtonskalan och den liksvävande, verkligen möttes på allvar! Och det går faktiskt att höra i blues och i stilar som bygger på blues att just intervallet 5/6 används. Det ligger ju precis mellan dur och moll och i bluesbaserad musik förekommer ofta dur och moll samtidigt, vilket egentligen borde låta ganska fel.

En stor del av all populärmusik som lyssnas på i världen är släkt med den afroamerikanska musiken.

Du kan prova att spela en bluesskala som är en slags mollskala från ton C (1 på pianot) till låten Love me like a man med Diana Krall, som bara har ackorden 1, 4 och 5, alltså bara vita tangenter.

Det kommer att låta alldeles rätt fast det borde låta fel!

Det kan också vara på grund av naturterserna som det är vanligt med små sjuor på både ackord 1 och 4 i bluessammanhang. (En mollters från 5 blir liten 7a i ackord 1 och en mollters från 1 blir liten 7a i ackord 4)

Musikteoribegrepp

klaviatur Tangenterna på pianon, keyboards och vissa dragspel där det finns vita och svarta tangenter och de vita är en durskala.
frekvens Antalet luftsvängningar per sekund(Hz), 110 blir tonen A, (och även 220 och 440 osv).
skala Vissa bestämda toner mellan en etta och nästa högre etta.
durskala Börjar med två hela tonsteg, ett halvt, sen tre hela och ett halvt.
halvtonsteg Det minsta tonsteget, t ex mellan 3 och 4 (E och F).
grundton Den första tonen i en skala eller ett ackord (treklang).
ackord Flera toner på samma gång, oftast en treklang som 1, 3 och 5.
treklang Ett ackord med tre toner och en överhoppad ton mellan varje, t ex 1, 3 och 5 eller 5, 7 och 2. Den enklaste och viktigaste formen av ackord.
prim Den första (lägsta) tonen i en treklang eller en skala (eller det minsta intervallet).
ters Den mittersta tonen i en treklang, eller förhållandet mellan ton 1 och 3 eller mellan 6 och 1. Kan vara stor eller liten.
kvint Den sista (högsta) tonen i en treklang, eller förhållandet mellan ton 1 och 5 eller mellan 3 och 7. Som "blinka lilla" eller "bä bä".
melodi Toner som kommer en i taget, och bildar något du kan sjunga, spela eller minnas som något speciellt.
dur När första tersen i ett ackord eller en skala är stor (fyra halvtonssteg). Heter major på engelska.
moll När första tersen i ett ackord eller en skala är liten (tre halvtonssteg). Heter minor på engelska.
intervall Förhållandet mellan två toner – ters, kvart, kvint, oktav.
kvintfall Ackord som går från 5 till 1 eller 2 till 5; en kvint neråt.
parallellackord Ackord med nästan samma toner i, som C och A-moll (1 och 6). Moll-parallellen ligger en liten ters under dur-ackordet.
period Ett antal takter som upprepas på ett naturligt sätt. Ofta 4, 8 eller 12. Det går ofta att känna på sig när det har gått 8 takter.
sekvens En tonfigur som upprepas flera gånger, ofta i högre läge varje gång. Kan vara en del av en melodi
motiv En liten del av en melodi.
tema En viktig del av en melodi, som kan återkomma flera gånger i ett längre stycke.
fras Kan jämföras med en sats i en mening eller en hel mening fast i melodiform.
frasering Hur du placerar "melodimeningen" eller "melodifrasen" i jämförelse med pulsen.
tonart Har samma namn som grundtonen och är de toner och ackord som går att få med en durskala, beroende på var grundtonen hamnar. Durskalan är ju två hela steg, ett halvt sedan tre hela och ett halvt i alla tonarter.
tonal musik Musik som håller sig till en tonart i taget och där alla sju ackorden kan användas. Den kan givetvis byta tonart ibland men isåfall hörs det tydligt. Tonarter är viktiga i tonal musik.
atonal musik Musik där varken grundtonen eller tonarten spelar så stor roll. (men fortfarande används de vanliga halva och hela stegen)
modal musik Musik som byter skala beroende på vilket ackord som spelas. Jämför med tonal musik där oftast samma skala används till alla ackord i tonarten.
takt Det som finns mellan två taktstreck; en takt är oftast 4 fjärdedelar lång.
taktart Bestämmer hur många pulsslag som ryms i varje takt.
puls De slag (oftast fjärdedelar) som tickar i jämn takt, även om de inte hörs. Den kan gå olika fort, precis som hjärtat.
tempo Tempo betyder hastighet, alltså hur snabb puls musiken ska ha.
rytm En återkommande slagverksfigur – bom badabom, bom badabom. En text kan också ha en rytm, om den förhåller sig till en puls på ett sätt som hjälper lyssnaren att uppfatta pulsen.
notrad Fem linjer att skriva noter på.
notsystem Flera notrader som sitter ihop – för sång och piano t ex.
G-klav Krumelur som visar var tonen G sitten på notraden. Finns även för F och C. Ordet klav betyder nyckel
notvärden Olika tecken för olika långa toner – hel, halv, fjärdedel mm
helnot Tecknet för en ton som är lika lång som en hel takt.
fjärdedelsnot Tecknet för en ton som är lika lång som en fjärdedels takt.
triol När tre notvärden spelas på samma tid som två.
synkop När en not binds ihop med en annan så betoningen kommer tidigare än den brukar, ofta precis innan ett taktstreck.
korsförtecken Ett ♯ på notlinjen höjer noten en halvt steg.
b-förtecken Ett ♭ på notlinjen sänker noten en halvt steg.
återställningtecken Ett ♮ ger tillbaks en ändrad ton sitt normala läge.
punktera Att förlänga en not med halva dess längd, med en punkt.
arpeggio När ackord spelas eller sjungs en ton i taget istället för alla toner i ackordet samtidigt.
naturtoner De toner som går att få med hjälp av ett rör genom att blåsa i det olika hårt. Det blir (nästan) tonerna 1,5,1,3,5 och 2 (och några till). En del av dessa skiljer sig ganska mycket från pianots toner så det behövs andra instrument, som fiol eller sångröst, för att kunna ta vissa naturtoner. De flesta människor i världen är vana vid pianot, där alla halva toner är lika långt ifrån varandra, men naturtoner används fortfarande, speciellt inom folkmusik, och det går inte att säga vilka som är mest rätt. Den som lyssnar får bestämma. Fast pianots stämning, som kallas liksvävande, är mycket praktisk och förmodligen den vanligaste i världen.
klang Hur något låter. En gitarr och en flöjt har olika klang även om de spelar samma ton. Varje människa har en egen klang i sin röst.
dynamik Skillnader i hur starkt musiken låter.


"Pop"-begrepp

vers Den berättande delen av en sång, oftast två eller flera olika.
refräng Den återkommande delen av en låt, som är lätt att komma ihåg.
brygga Ett bit av låten som brukar ligga mellan vers och refräng.
mellanspel Ett bit av låten som varken är vers eller refräng och spelas mellan andra delar i en låt. Oftast instrumentalt, alltså ingen sång.
intro En inledning.
outro En avslutning.
stick Ett bit av låten som varken är vers, refräng eller brygga.
riff En tydlig rytmisk melodifigur som är lätt att känna igen. Kanske en rest från "call and response"? se New Orleans-grytan
genre En viss typ av musik (eller av nåt annat), t ex hiphop, barock och house.
komp ackompanjemang - när någon/några spelar (oftast ackord) på instrument till en sång.
a cappella "som i kyrkan" - sång utan instrumentalt komp.
akustisk Inte elektroniskt förstärkt. Kommer av "akustik - läran om ljud"
plektrum En liten plastbit att knäppa på gitarrsträngar med.
greppbräda Den delen av ett stränginstrument som du kan trycka ner strängarna mot så stränglängden, och tonen, ändras.
keyboard Samma ord som klaviatur fast på engelska.
dist (distortion) När ljudsignalen från ett intrument är för stark för förstärkaren och ett trasigt, fast intressant, ljud uppstår.
PA En ljudanläggning för flera instrument och sång. (Public Adress)
telekabel En sladd som ofta används till elgitarrer och vissa högtalare.
XLR-kabel En sladd, med fem piggar, som ofta används till mikrofoner.
rap Ett vokalt uttryckssätt där text talas i takt till musik på ett rytmiskt och poetiskt sätt.
MC Förkortning för "Master of Ceremonies", en person som rappar.
flow Ungefär hur du konstruerar meningar och rim till takten (beat).


Funktionsanalys
Att kalla ackord för siffror är egentligen ganska ovanligt, men jag tror att det är nyttigt. Efter ett tag har dina öron vant sig vid hur det kan låta när ackord 1 går till ackord 4 och hur det kan kännas som att det borde komma en 1a efter ackord 5. Ackorden har olika funktioner beroende på avståndet från varandra. En låt eller ett musikstycke har oftast ett hemma-ackord, det är ofta 1 men det kan också vara 6 om låten går i moll.

1an kan vara vilken ton som helst men 4an ligger alltid en kvart uppåt från den 1an, och 5an en kvint uppåt eller en kvart neråt från samma 1a. Dessa tre ackord är de viktigaste du behöver kunna för att förstå funtioner mellan ackord. Musikforskare brukar kalla hemma-ackordet för tonika (T) och det som ligger en kvart uppåt för subdominant (S). 5an, en kvint uppåt, kallas för dominant (D). 1, 4 och 5 är ju också de tre durackorden och varje durackord har en nära släkting som är mollackord. Släktingen kallas parallell.

1
Tonika
(T)


4
Subdominant
(S)
5
Dominant
(D)
6
Tonikaparallell
(Tp)


2
Subdominantparallell
(Sp)
3
Dominantparallell
(Dp)
7
Ofullständig dominant
(D)


Ordet dominant betyder ungefär "den som bestämmer" och det beskriver just 5ans funktion; den bestämmer vilket ackord som är hemma.
Ackord 5 ser ut så här och har ofta fyra toner istället för tre för att förstärka funktionen av att dras mot grundackordet. En förklaring till detta är att tersen (7) ligger så nära 1 det går och att den sista tonen ligger lika nära ton 3. Ton 5 behöver inte flyttas alls eftersom den finns i grundackordet. För att byta från 5 till 1 krävs alltså bara ett halvt steg från varsitt håll. Denna "närhet" skapar suget och det är bara ackord 5 som ser ut på detta sätt - som ett durackord med liten sjua. Det är säkert lättare att förstå detta fenomen om du sitter vid ett piano och kan höra och se på samma gång.

Om låten går i moll, och hemma-ackordet heter 6, kan 6an också kallas tonika men brukar isåfall skrivas (t) istället för (T). Subdominanten (s) blir då ackord 2 som ju ligger en kvart uppåt, och dominanten blir 3. Men eftersom ackord 3 varken har en ters eller en sjua nära grundackordet, som en dominant ska ha, får 3an ibland en stor ters om låten går i moll. Då blir det nämligen ett durackord med liten sjua, precis som ackord 5, och det upplevs som att det sugs en kvint neråt, mot grundackordet.


En förklaring till varför det inte är så vanligt med steganalys (siffror).
Att använda siffror i stället för "tonika, subdominant och dominant" kallas för steganalys och används på musikhögskolor, fast mest bland dem som spelar i afroamerikansk tradition.

I rockmusik, som också brukar kallas afroamerikansk, är det ganska vanligt att mollackord blir dur fast melodin går i moll, eller snarare mitt emellan, som de blå tonerna. Då kan det faktiskt fungera ganska dåligt med steganalys.

En rocklåt som till exempel Purple haze av Jimi Hendrix har ackord som inte riktigt passar i siffersystemet. Jag tror att det beror på att vår kultur är så låst vid att ackord alltid måste vara antingen dur eller moll och eftersom låten börjar på ett durackord så måste det vara ackord 1, vilket gör att analysen inte funkar så bra.

Purple haze (duranalys, vanlig)
|1 |3♭d 4| | .. |4 |5 |7/♭7 |

Men eftersom melodier i denna genre ofta går i moll, eller snarare mittemellan dur och moll, så tolkar jag det som att ackorden egentligen är fördurade mollackord. Då går det klart bättre att analysera låten. Forskningen är fortfarande oense om detta men eftersom det funkar bra och eftersom siffersystemet (folklig funktionsanalys) ger en känsla av sammanhang som bara är nyttig samt om vi tänker på att i princip alla instrument faktiskt är gjorda efter dessa sifrors förhållande till varann så tänker jag fortsätta. Vi måste ju vara lite globala, eller hur? Dessutom är musikforskarna eniga om att vår liksvävande skala är en kompromiss och att vissa intervall, speciellt terser, kan förekomma i fler varianter än vad pianot kan erbjuda.

Purple haze (folklig funktionsanalys) Melodin är dorisk - börjar på 2
|2d |4 5| | .. |5 |6d |1 |

Å tredje sidan är inte siffror till nån vidare hjälp när det gäller viss musik. Här hade det varit enklare med |E |G A| | .. |A |B |D |, men när det gäller nån annan av de hundratals låtarna på denna sida så funkar det utmärkt!

Andra varianter än att börja med 1 eller 6 finns förstås, som Purple Haze här ovan. De är ganska ovanliga men kan dyka upp ibland i till exempel hårdrock, kanske för att det låter lite som på medeltiden då det var vanligt med kyrkotonarter eller kanske för att rock är släkt med blues som har sina rötter i folkmusik med toner mitt emellan dur och moll. Det är också vanligt i konstmusik av olika slag att ha andra grundackord än 1 eller 6, som i modal jazz; det kan vara ett bra sätt att få in spännande känslor i musiken (modal kommer av modus ≈ känsla). Det är också vanligt att byta grundackord, eller tonart, flera gånger i samma låt. För bara några år sedan brukade alltid melodifestivallåtar byta till en högre tonart på slutet. På musikhögskolornas egen mello SMASK är det fortfarande ett krav att byta tonart. Om det hade varit normalt bland ungdomar idag så hade jag inte kunna göra denna sida, det hade blivit för krångligt med flera olika 1or i samma låt; men bland de hundratals låtar som elever har tipsat mig om sen jag började som musiklärare 2015 har alla hållit sig till EN tonart!


Det viktigaste: Kom ihåg de tre durackorden 1, 4 och 5 (med varsin moll-parallell 6, 2 och 3) och att 5 är dominant och längtar till 1. Om musiken går i moll blir 6an oftast grundackord istället och 3an blir dominant, och ibland blir den ett durackord för att få samma funktion som 5an.

Det är mycket vanligt att ackord flyttar sig en kvint neråt då och då, ibland i hela låtar som till exempel i Autumn Leaves eller I will survive. Det kallas kvintfall och är en av alla finesser i musikteorin som du kan använda för att skapa bra musik! Att just kvintfall upplevs som harmoniska kan bero på något som påminner om Newtons tröghetslag i fysik; ackordet får en helt annan funktion när det går från 5 till 1 men varje enskild ton behöver knappt röra sig, en står still och en flyttar sig bara ett halvt steg.


Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]



Subkulturer

En av orsakerna till att musik kan låta så olika är förstås att människorna som gör musiken är olika. Människor brukar ändå försöka vara normala som möjligt. Men det normala kan ju se väldigt olika ut på Island och Jamaica eller nu och för hundra år sedan, och det kan skilja sig jättemycket mellan olika delar av samma stad. Det olika sätten att vara normal på kallas ibland kulturer. Och där det finns kulturer brukar det växa fram subkulturer.

En subkultur kan vara en grupp människor, ofta ungdomar, som inte tycker att de passar in i den övriga kulturen. Istället vill de uttrycka att de tillhör en egen kultur som kanske har en egen musikstil eller klädstil. Ordet kultur kan betyda livsmönster som till exempel stockholmare, socialdemokrater, cyklister, muslimer eller liknande. Ordet sub betyder under. En subkultur kan alltså vara en mindre kultur som finns samtidigt som en större, och vanligare, men dyker upp underifrån och vill visa den större kulturen att den är gammal och ute. Om något ska kallas för subkultur beror nästan på om det finns någon vanligare kultur att jämföra med; men i stort sett går det alltid att säga att vissa livsmönster är mer ”normala” än andra och att subkulturer vill avvika från det normala. Det kan samtidigt vara så att själva subkulturen hoppas att alla skall bli som dem och om de lyckas så är det ju subkuturen som blir det normala. Några subkulturer inom musiken som finns idag:

Goth:
En subkultur till en annan subkultur, punk. Ordet Goth kommer från gothic eller gotisk som egentligen är en historisk epok där bland annat stora spöklika och skrämmande byggnader skulle sätta folk i respekt. En gothare är ofta klädd i svarta långa kläder, ibland utan större skillnad mellan könen. Ofta uttrycker de stora mörka känslor med sin stil och musik. En typiskt goth-grupp är Bauhaus.

Hiphop:
Uppkom i början av 1970-tal bland afroamerikanska och puertoricanska ungdomar i South Bronx, New York. Redan i mitten av 80-talet blev hiphopen så vanlig att nya subkulturer uppstod ur den. De första hiphoparna kan sägas vara Grandmaster Flash & the Furious Five, och Afrika Bambaataa. Hiphop kan delas upp i fyra element: MC:ing (rap), DJ:ing (bakgrundsmusik genom beats och scratching), B-boying (breaking/breakdance) och Graffiti.

Punk:
Punken uppstod i England i slutet av 70-talet som en protest mot det kommersiella i samhället. Musiken var enkel att spela men spelades snabbt och högt och ofta för att provocera vilket också gällde texter och kläder. Ordet punk är amerikansk slang för skräp. Det första bandet som lät som punk var förmodligen Ramones från USA men de kallade sig inte det. Andra kända punkband var till exempel Sex Pistols, The Clash, Ebba Grön och KSMB.

Metal:
En högljudd och ofta maskulin musik- och livsstil som startade i slutet av 60-talet men då kallades hårdrock. Metal eller Heavy Metal kännetecknas av kraftigt elförstärkta instrument som ofta spelar kvintackord, bara den första och den femte tonen i ackordet, vilket ger ett rent och kraftfullt ljud. Samma ackord var mycket vanliga på medeltiden. Även texterna handlar ofta om medeltida favoritämnen som döden och onda makter. Denna subkultur har hunnit bli väldigt stor och en mängd mindre subkulturer har uppstått som death metal, glam metal och grunge. Kända metalband är Led Zeppelin, Black Sabbath, Iron Maiden, Hammerfall, Metallica m.fl

Det finns hundratals andra subkulturer och det kommer ständigt nya. K-pop och J-pop är t ex väldigt populärt just nu (2020) men har funnits som begrepp i minst 30 år.


Överkurs

Perfect pitch? (lite överkurs, men iallafall)
Ett poplärt uttryck nuförtiden är "perfect pitch", på svenska "absolut gehör". Många tror att det handlar om att sjunga rent, att kunna ta precis rätt ton, men det finns ju ingen "rätt" ton om ingen först bestämt vilken ton den ska jämföras med. Med det går faktiskt att lära sig att känna igen frekvenser ungefär som det går att känna igen färger och om någon ger namn åt en viss frekvens så kan vissa minnas den som till exempel ett C, om de tränat på det sen de var små.

Men! isåfall måste C:et ha just den frekvensen, och det räcker med att ett piano blir lite gammalt för att för C ska sjunka till en lägre frekvens. Då blir det bara jobbigt med perfekt pitch. Dessutom är faktiskt hela det västeuropieiska tonsystement en kompromiss och vissa av tonerna på våra instrument är helt enkelt lite falska, speciellt terserna. Våra öron har vant oss vid detta så vi hör det knappt men det finns många som är vana vid renare klanger och nog tycker att det låter lite fel på västerländska instrument. På 1600-talet lät instrument renare än idag eftersom de stämdes mer efter naturtonerna 1:2:3:4:5:6 men det lät bara rent i två eller tre tonarter.

För att kunna byta tonart på ett instrument måste det vara lika långt mellan alla halvtoner och det är det inte i naturen. Det går att få alla skalans halva steg med hjälp av att dela frekvenser i 2:3 som ju blir en kvint. 2:3 av kvint blir ton 2; 2:3 av ton 2 blir 6; 2:3 av ton 6 blir 3; 2:3 av ton 3 blir 7 och 2:3 av 7 blir 4,5 och efter tolv delningar är vi på samma ton som vi började på, fast bara nästan. Om vi använder de andra bråken 3:4 och 4:5 blir det också väldigt rent men det blir inte lika långa halvsteg, 5:6 blir till och med ett trekvarts steg. Det är som om naturen inte tänkte sig att det ska tillverkas intstrument som kan byta tonart.

Detta har varit ett stort problem för musikforskare och instrumenttillverkare i tusentals år men de flesta vanliga människor har inte brytt sig så mycket om saken utan bara spelat på ändå! Sök på "Pythagoras komma" eller "liksvävande" om du vill. Forskare bråkar fortfarande om detta (och det står faktisk fel på wikipedia). Det kan iallafall vara bra att veta att olika kulturer hittat olika sätt att lösa detta problem. Arabiska instrument har 17 toner på en oktav och Indien har minst 22. Det som alla har gemensamt är ändå naturtonerna 1:2:3:4:5:6, som ju blir grundton, oktav, kvint, kvart osv och vår västerländska skala är en fantastiskt bra kompromiss som funkar utmärkt tillsammans med andra kulturers. De toner som inte kan spelas på piano kan sjungas eller spelas på något instrument utan fasta tonlägen, som fiol eller trombon. Perfect pitch är en kulturfråga.



Pythagoras
Pythagoras, som bodde i Grekland för 2500 år sedan, använde ett stränginstrument (tetrachord) med 4 strängar som var stämda 1234. Han stämde sedan ett likadant instrument på samma sätt fast det började på ton 5 istället; som du kan se på ett piano hamnade det andra instrumentets 4:a på det första instrumentets 1:a fast en oktav upp. En durskala kallas fortfarande för diatonisk efter de två tetrachorden. Dia betyder 2 och chord betyder sträng. Jämför med ett piano! På tetrachordet kunde de flytta på ton 2 och 3 för att få olika modus (känslor) och det är samma sak vi upplever idag när vi flyttar tersen (ton 3) ett halvt steg i ett ackord eller i en melodi.

Vi kallar det dur och moll och en del tycker att moll låter sorgligt och att dur låter glatt fast orden betyder egentligen "hårt" och "mjukt"; någon slags känsloskillnad blir det iallafall, eller hur? Vi kan inte veta hur deras 3or lät men kanske som något av bråken 5:6, 6:7 eller 7:8, som hamnar ganska nära varandra någonstans mellan ton 2 och 3. Inget av dessa låter riktigt som ton 2 ½ på pianot, den som kallas liten ters eller mollters. Dessutom blir det mindre och mindre skillnad på intervallen ju längre åt höger bland övertonerna vi kommer och vi kommer aldrig fram till 1.

Det fanns instrument i Kina, för mer än tusen år sedan, som var stämda precis som övertonsbråken och som heller aldrig kom fram till 1. Det är omöjligt att byta tonart på ett sånt instrument; då skulle varje ny tonart behöva ett eget instrument.


Här är en bağlama, eller turkisk saz, med arabisk 17-tonsskala.




Durskalan eller den diatoniska skalan

i jämförelse med intervall, deltoner mm (Jag har inte kontrollräknat alla bråk, än)
Solmisation
Do Re Mi Fa So La Ti Do
Halvtonssteg
1 2 3 4 5 6 7 1
Intervall
prim liten sekund sekund liten ters stor ters kvart för- minskad kvint kvint över- stigande kvint sext liten septima stor septima oktav
Stamtoner (A=440 Hz)
C C#/Db D D#/Eb E F F#/Gb G G#/Ab A A#/Bb (B) B (H) C
Pythagoreiska bråk - en tidsenlig variant
Tonerna hamnar i olika oktaver.
Principen är att 3/2 x 3/2 = 9/4 och 9/4 x 3/2 = 27/8 osv
(grundfrekvens gånger ..)
1 9/4 8/27 2/3 3/2 27/8 4/9 2
Indisk musik bygger på de pythagoreiska bråken men de har delat skalan i 22 bitar istället för tolv.

Naturtonerna

(grundfrekvens gånger ..)
1   9/8 8/7 7/6 6/5 5/4 4/3       3/2    8/5 5/3    15/8    2
Stränglängder
1   8/9 7/8 6/7 5/6 4/5 3/4       2/3    5/8 3/5    8/15    1/2

Arabisk tempererad 17-tons-skala

Halvtons- och trekvartstonssteg
1 2 3 4 5 6 7 1
De blåa rutona i nedre delen av tabellen finns inte på pianot men används av de flesta människor iallafall, speciellt i folkmusik och musik som kommer från amerikansk blues. Det är en lång historia som du kan läsa mera om längre ner i kolumnen om du vill. Läs om blå toner här!


För att forska om tonerna använde Pythagoras och hans elever ett monokord, ett instrument som egentligen bara är en ihålig trälåda med en enda sträng. Bilden visar var strängen delas och vilka toner det blir.

De hade även ett instrument med fyra strängar som kallades tetrakord; den första strängen var grundton och den sista var 3/4 av den första. Tonerna i mitten kunde flyttas för att skapa olika känslor, kallade modus, ungefär som dur och moll. Kanske för att deltonerna/naturtonerna 4/5, 5/6 eller 6/7 som de säkert fått fram med blåsinstrument 1000-tals år tidigare hamnade på lite olika ställen, fast ungefär där 2 och 3 borde sitta? Människor hade ju sjungit och spelat i minst 40000 år innan grekerna började forska om toner.

De gamla grekerna döpte iallafall intervallet 1/2 till diapason. 3/4-intervallet fick namnet 4 (diatessaron på grekiska) och 2/3 fick namnet 5 (diapente på grekiska). När de satte två tetrakord bredvid varandra och den andra fick börja på 2/3 blev det åtta toner tillsammans och eftersom åttan var samma ton som 1/2 alltså 1, så blev det en skala med sju toner! Detta skulle så småningom bli den vanliga durskalan som vi använder idag. Den kallas för den diatoniska skalan eftersom dia betyder två och syftar på de två tetrakorden.

Nu hade de en skala med sju toner och 4an och 5an hade sina bestämda platser (3/4 och 2/3) men fortfarande kunde 2an och 3an flyttas efter behov, och förstås 6an och 7an i det andra tetrakordet.

Liksvävande temperatur
På pianot är det alltså precis lika långt mellan alla de 12 halva tonstegen vilket gör att vi kan hitta intervall 4 och 5 från vilken av dem som helst. Vi kan alltså spela samma låt på 12 olika ställen om vi vill! Det är det som kallas liksvävande temperatur.

Tyvärr är det inte helt sant att det blir precis lika långt mellan alla de 12 halva tonstegen med denna metod, fast ändå tillräckligt sant för att du inte ska behöva läsa om problemet; därför skriver jag kursiverat. Det gick helt enkelt inte så bra som de hade hoppats att skapa tonlägen med hjälp av att dela strängar i 2/3. Den övre 1an blev pyttelite för hög. De gamla grekerna märkte det, och kom också på en matematisk förklaring som kallas Pythagoras komma (Läs mer här). Men det var inte förrän på medeltiden och renässansen, när det började byggas pianon och orglar som kunde spela många fler toner samtidigt än innan, som det blev riktigt stora problem; det lät förskräckligt i vissa tonarter men väldigt fint i andra, tills de, på slutet av 1600-talet, bestämde sig för att kompromissa och helt enkelt ändra på en del av tonerna så att det skulle bli lika långt mellan alla halva tonsteg. Det kallades för liksvävande temperatur. Då blev det lättare att spela, även i andra tonarter, men det lät faktiskt en aning falskt (fast knappt så det hörs), och det gör det fortfarande. Det finns människor än idag som inte tycker om pianon på grund av detta. (Läs mer här)




Innehåll:
Vad är musik?
Klaviatur
Ackord
Stamtoner
Övningsklaviatur med tonartsremsa!
Variationer
Tonartsbyten
Växeldominanter
Två olika sjuor
Gitarr    Ukulele    Bas
Då kör vi!
Puls och rytm
Polyrytmik
Snabbhistoria
Låtar
Alla tonarterna med bokstäver!
Melodier
Noter och skalor
Notvärden (ätbara)
Tonarter
Andra skalor
Instrumentfamiljer
Fasta lägen
Blå toner
New Orleans
Blandade musikbegrepp
Funktionsanalys
Varför är det ovanligt med siffror?
Subkulturer
Överkurs
Perfect pitch?
Pythagoras
Intervalltabell
Liksvävande?
Folklig
Funktionsanalys [pdf]