Folkmusik

OBS! Sidan är under arbete!

För att kunna spela folkmusik med de instrument vi har i salen behöver vi:

  1. kunna härma en melodi med rösten, och hålla takten.
    (Det är så vi har lärt oss prata och rösten är det bästa och billigaste instrumentet!).

  2. veta vad en tonart är: 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ och minnas att de halva stegen ligger efter 3 och 7! En tonart är sju toner på bestämda avstånd från samma grundton (1).

    Fast folkmusik är folkets musik och ibland mycket äldre än när tonarterna fick precis hela och halva steg för ca 200 år sedan. Men eftersom en tonart ändå liknar naturens eget system så funkar den bra, och är lätt att minnas! Naturens system är alltså att en ton passar ihop med toner som är jämna delar av dess frekvens. En ton eller frekvens (1) delat med 1/2 blir en oktav (också 1); delat med 1/3 blir kvint (5); delat med 1/4 blir nästa oktav (1) och delat med 1/5 blir ters (3). Alltså 1, 3 och 5 – det som kallas för ackord!

  3. veta vad ett ackord är
    Alla ackord har prim, ters och kvint (som betyder första, tredje och femte), alltså ackordets grundton och varannan ton uppåt i tonarten. Primen bestämmer namnet och tersen bestämmer känslan! Ackord med stor ters i början låter dur och de med mindre låter moll.
    1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3
    ↑          ↑                                               ↑       ↑
    stor ters=dur (ackord 1)                       mindre ters=moll (ackord 6)

  4. kunna byta mellan durackorden 1, 4 och 5 i mer än en tonart, på gitarr och piano.
    På pianot blir det 4 steg upp eller ner.

    1→5 = två fingrar ner (prim ett halvt, ters ett helt)
    1→4 = två fingrar upp (ters ett halvt, kvint ett helt)
    4→5 = alla fingrar upp ett helsteg var.

    1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 Ackord 1.
    Flytta tersen ett halvsteg och kvinten ett helsteg upp (åt höger),


    1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 så blir det ackord 4,

    1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 som också kan se ut så här, i grundläge.

    Det är bra att kunna 2, 5 och 1 också, i den ordningen! Extra vanligt i jazz och visor.
    2→5 = två fingrar upp (ters och kvint ett helsteg var)
    5→1 = två fingrar upp (ters ett halvt, kvint ett helt - samma som 1→4)


    På gitarren ligger de fyra bas-strängarna fyra steg från varandra! Se här hur grundtonerna (de gröna prickarna) hamnar:
    5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4eller 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 4

    Ackord 5Ackord 1Ackord 4 Ackord 5Ackord 1Ackord 4


  5. kunna byta mellan mollackorden 6, 2 och 3 i mer än en tonart, på gitarr och piano
    (4 steg upp eller ner; alltså precis samma sak som i dur fast halvstegen ligger tvärtom).

  6. 6→3 = två fingrar ner (prim ett helt, ters ett halvt)
    6→3d = båda fingrarna ett halvsteg neråt
    (Vanligt i äldre musik, för att få en ledton som ligger ett halvt steg från grundtonen i hemma-ackordet 6 och liksom skapar en längtan dit)
    6→2 = två fingrar upp (ters ett helt, kvint ett halvt)
    2→3 = alla fingrar upp ett helsteg var.


    På gitarren ligger de fyra bas-strängarna fyra steg från varandra! Se här hur grundtonerna (de gröna prickarna) hamnar:
    3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2eller 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2

    Ackord 3dAckord 6Ackord 2 Ackord 3dAckord 6Ackord 2


  7. veta var stamtonerna ABCDEFG sitter på piano.

  8. C är pianots 1a, till vänster om tvillingarna. 1234567 blir alltså CDEFGAB. Om ton 1 ligger på C hamnar alla mellanrum på svarta tangenter och alla sju tonerna på vita. Om ton 1 är en annan vit tangent än C så hamnar en del toner mellan stamtonerna. Då kan stamtonen under behöva höjas med ett ♯ men om 1 ligger på en svart brukar stamtonen ovanför sänkas med ett ♭. På gitarr och bas gäller ramsan "Ena Armen Duger Ganska Bra Ensam", från tjocka till tunna strängar.

  9. kunna hitta 4 och 5 på en bas, om du får veta 1, alltså fyra steg uppåt eller neråt (Extra enkelt på bas eftersom det är precis fyra steg mellan varje sträng!).

  10. veta att mollackord kan bli durackord genom att höja tersen ett halvt steg.
  11. 1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 ackordet 6, ett mollackord

    1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 ♯1 2 _ 3 ackordet 6d, ett durackord (som ibland kallas dominant och längtar till ackordet precis till höger om tersen, alltså fyra steg upp från grundtonen 6, vilket blir 2)


Det kan också va bra att veta att det räcker att flytta ett finger för att komma till ett parallellackord. Varje durackord (1, 4 och 5) har en mollparallell (6, 2 och 3) och tvärtom. Det räcker alltså att flytta kvinten ett helt steg upp för att komma från dur till mollparallell 1→6.

1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 ackord 1. Flytta kvinten ett helt steg upp ..

1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 så blir det ackord 6 – ett parallellackord

1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ 2 _ 3 som ser ut så här, i grundläge.


Det är bara på gitarr som du behöver kunna hur ackorden ser ut; det blir för krångligt att leta upp siffror på alla sex strängarna. På piano och bas räcker det med siffror. De gröna pilarna visar strängen som har grundtonen i ackordet! Det är fyra tonsteg mellan de fyra tjockaste och eftersom du oftast byter just fyra steg upp eller ner blir det ganska enkelt. Dessa ackord är lättast att göra på gitarr. De räcker väldigt långt!

... och för att komma ihåg strängarnas toner från tjockaste till tunnaste kan du använda ramsan:
Ena Armen Duger Ganska Bra Ensam


Det här↑ måste upplevas och går inte att förstå genom att bara läsa.
Resten↓ kan läsas!


Grundkunskaper i musik
+ låtar i olika stilar [pdf] →


Exempel på folkmusik →

musikmanual.se →

Ett webbpiano! ↓


Ett experiment som du kan göra om du har lust: Öppna webbpianot, avmarkera "sustain"-knappen och prova att spela några toner i en tonart (gärna C) samtidigt som du sjunger eller pratsjunger dem. Börja på någon av tonerna 1, 3, 5 eller 6 och gå upp eller ner ett steg och sen tillbaka, så enkelt som möjligt. Två eller tre toner räcker! Gör det flera gånger så du är säker på att du sjunger samma toner som du spelar. Nu har du en liten melodi! Det är lättast att komma ihåg den om den har en text, t ex nåt bra som nån kompis/lärare/förälder/du själv har sagt. Prova att spela minst två olika ackord samtidigt som du sjunger melodin. Bestäm dig för vilket eller vilka som låter bra (det kommer att låta bra om du håller dig inom tonarten) och be någon spela in dig med mobilen. Detta kan bli din första låt!


Här kan du se vad stamtonerna heter. Den bokstav din 1a hamnar på blir namnet på tonarten! ↓
Vanliga folkmusikord:
Vallmusik
Kulning (hörs långt)
Kohorn  
Näverlur
Spilåpipa
Säckpipa
Nyckelharpa (1400-talet)
Fiol (1600-1700-t) 
Dragspel (1900-t) 

Danser:
Polska 3/4
Vals  3/4
Hambo  3/4
Shottis 
Halling 
Gånglåt



Kohorn



Näverlur



Spilåpipa



Säckpipa



Nyckelharpa



Fiol



Dragspel
Folkmusik
Folkmusik är som det låter - musik som spelas av folk. Det som skiljer den från till exempel pop och klassisk musik är just att den spelas av folk (vem som helst) men också att den har gamla traditioner och att de som spelar ofta vill bevara dem.

Folkmusik är ganska likt dialekter. Folk talar på ett visst sätt i ett visst område och det går att höra varifrån de kommer. Om folk är stolta över platsen de kommer från är de noga med att bevara sin dialekt och därför blir också många gamla ord och uttryck som hör till dialekten kvar. Det är likandant med folkmusik; det går ofta att höra från vilket land eller från vilket landskap den kommer. Däremot är det svårt att veta vem som kom på den först eftersom den kan vara väldigt gammal. Forskare vet nu att en del av den gamla svenska folkmusiken helt enkelt är gammal klassisk musik från till exempel Tyskland, Polen, Ryssland eller England som nån tyckt om och lärt sig och som sen spridit sig som svensk folkmusik, men det kan lika gärna vara gamla visor från medeltiden eller helt nygjorda, fast i folkmusikstil. Det är vanligt att låtar kallas för "polskor" eller "engelskor" och ni kan nog gissa varifrån de kommer från början?

I folkmusik från hela världen är det vanligt med bara fem toner i melodierna. Istället för
1 _ 2 _ 3 4 _ 5 _ 6 _ 7 1 _ tar vi bort 4 och 7 och får 1 _ 2 _ 3 _ _ 5 _ 6 _ _ 1 _ Detta hörs mycket ofta, även i nutida pop. En skala med fem toner kallas pentatonisk. Det är förmodligen den äldsta och vanligaste skalan i världen. Dessutom låter den alltid bra!


Skotska folkvisor med pentatoniska melodier:
Mingulay Boat Song

Ett sista glas

Traditioner Eftersom folkmusik oftas sprids från mun till mun kan det bli som i "viskleken"; flera ganska olika sånger kan komma från samma grundlåt. Det kan ha gått flera hundra år sen grundlåten gjordes och som i viskleken har alla som lärt sig låten försökt göra det "rätt", försökt följa en tradition. Det är därför det ofta står trad (traditionell) istället för kompositörens namn på gamla låtar. Traditioner - att göra som vi brukar - är viktigt i folkmusik (precis som i dialekter). De gånger vi oftast hör folkmusik i Sverige brukar vara på traditionella högtider som Jul och Midsommar.

Samtidigt finns det förstås folk som spelar folkmusik hela tiden. Det finns också många som gör ny folkmusik och då är ju inte sjäva låten tradionell eftersom den är ny, men stilen kan vara det, eller instrumenten. Det kan också smyga sig in gammal traditionell folkmusik i alldeles nyskrivna poplåtar. Allt nytt vi hittar på bygger på mycket gamla traditioner.
Denna låt kom för ett par år sedan och är både ny pop och gammal cubansk folkmusik (son, som nu kallas salsa):
Havana



Denna låt är både en dataspelslåt och en gammal rysk folkmelodi:
Tetris

Vanliga typer av svensk folkmusik
Den äldsta folkmusiken kan vara den som användes för att locka på kor och får eller för att kommunicera på långt håll (utan telefoner) nämligen vallmusik. Instrument som hördes långt var vallhorn (av kohorn) och näverlur (lång trumpet av björknäver) eller en speciell sångteknik som kallas kulning, eller att kula.

Typiska instrument i svensk folkmusik

Bara rösten Kulning (hörs långt)


Kohorn Näverlur



SpilåpipaNyckelharpa (1400-talet)



Fiol (1600-1700-t) och Dragspel (1900-t)

Fiol är det mest typiska folkmusikinstrumentet i Sverige. Den är lätt att ha med sig och låter starkt vilket behövs om folk ska dansa till musiken. Fiolen kom till Sverige från Italien på 1600-talet. En mindre vanlig men typisk variant av fiolen heter nyckelharpa och är en blandning av fiol och piano - en fiol med tangenter (nycklar).

Själva folkmusiken är oftast danser som kan heta till exempel polska, vals, schottis, hambo, engelska eller halling. Polskan är nog mest typisk för svensk folkmusik, fast den kommer ju från Polen. Shottis lär komma från Skottland, engelskan från England och hallingen från Norge (och Irland) så vi var nog inte så typiskt svenska förr i tiden som många vill tro.

Polska, vals och hambo m fl går i tretakt. Polskan känns igen på att första och tredje pulsslaget betonas lika mycket:
←polska
Vals betonas mer på första pulsslaget:←vals

Även om en del låtar går i fyrtakt så kan de påminna om polskan som också betonar första och sista pulsslaget.
←gånglåt eller shottis


Musikexempel
Här kommer några typiska svenska folklåtar. De är inte valda för att de passar i skolan utan för att de spelas av folkmusiker. En del är ganska svåra men du skulle faktiskt kunna kompa allihop på bas (eller med bastoner på gitarr), i vissa tonarter skulle du kunna spela hela ackord, både på piano och gitarr! Melodierna har jag bara skrivit ut början på eftersom de tar så stor plats och blir svåra att läsa. Dessutom är det mycket lättare att lära sig melodier genom att lyssna och härma.

Egentligen tror jag inte att det finns någon som spelar melodier efter siffror på det här viset eftersom det är är så mycket lättare att lyssna och härma, men jag tycker att det är viktigt att visa att det går, att tonerna inte är så många och att de är samma toner som i ackorden! Noter är bättre men tar stor plats; att lyssna/härma är bäst!

För den som kan notskrift finns det en hemsida som försöker samla så mycket svensk folkmusik som möjligt: www.folkwiki.se
Fyra olika polskor
(3/4-takt):
Ackord
Melodi (första tonerna)
Sicken liten en ... (G)
|1   |4   |
|5   |1   |
|1   |4   |
|5   |1   |
|1   |5   |
|4   |1   |
|1   |5   |
|4   |1   |
53|1113555|46 ↑16
|5557↑272|1
Hårgalåten (hambo i Em)
|6   |6   |
|3d |6   |
|6   |6   |
|3d |6   |
|1   |2   |
|5   |1   |
|1   |2   |
|5   |3d |
33432|211↓6
1↓77↓3♯57|6♯56712
Vårvindar friska (Bm)
|:6   |6   |
|3d |6 (3d):|
|1   |5    |
|6   |3d  |
|6   |6   |
|3d |6    |
66767|↑11212
|332↓71|↓66(♯53)
Trollpolska (Dm dorisk d=2)
7 = 7/♭7
|2    |2    |
|2    |2    |
|2    |2    |
|6d  |2    |
|4    |1    |
|7    |6d  |
|5m |4    |
|6d  |2    |
2 2 345|6 6 #123|
4 4 32 |1 121↓646|
♭7 ♭7 65♭7|6 6 542|
3 3 2#13|2 2  |
434146|5 5 43     
432#124|3 3 #1↓6
21↓♭76♭72|1 1 64 |
67#1234|2 2
Gånglåtar mm (4/4-takt och 2/4):
Äppelbo gånglåt (G)
|1  |1  |
|1  |5  |
|5  |1  |
|5  |1  | x 2
|1  |5  | 
|4  |1  |
|5  |1  |
|5  |1  | x 2
1 ↓513|↑5 34
|5 5356|4 432 23
Gärdebylåten (D)
|1  |1  |
|4  |4  |
|5  |5  |
|1  |5(1)|
|1  |1  |4  |4  |
|5  |5  |1  |5  |
|1  |1  |4  |4  |
|5  |5  |1 5|1  |
56535653|5 ↑321↓7
6↑1↓46164|6 ↑4321
Visa från Utanmyra (Am)
|6 3d|6 7d |
|3 3d|6 3d |
|6 3d|6 7d |
|3 3d|6 3d |
|6 3d|1 5/7|
|6 4  |7 3d |
|6 3d|4 1  |
|6 5  |6 3d | ...
32|1 ↓6 ♯553|6 ↓12|
333 27|1 7
Barkbrödslåten (Am)
|6    |6 3d|
|6 2 |3d  |
|6    |6 3d|
|6 2 |3d 6|
|6 ↓31 ↓6 ↑13|6♯567♯5 3|
|↑321↓7♯1 ↓76|♯56753   |
333 27|1 7
Folkvisor
Vem kan segla förutan vind? (Am)
|6     |6    |
|2     |6    |
|2     |6    |
|3d   |6    |
6 71 76|↓3 33
|4 56 54|3 3
Uti vår hage (Am)
|6  |6  |4 5|1 	|
|4  |1	|
|6  |6   |2d |5 3d|
|6  |3d  |6  |3d |
|6 4|2  |6 3d|6 |
6↓12|1 76|112|3 ↓5
|3 1 |3
Jag vet en dejlig rosa (Gm)
|6 3d |6 2 |
|6 3d |6    |
|6 3d |6 2 |
|6 3d |6    |
|6    |2    |
|5    |1    |
|4 3d|6   |
7|1372|176 7
|1 6|7 ♯5|6
Byssan lull (Am)
|:6    |2 3d |
|2  3d|6 3d:|
|6  3d|6 3d |
|2  6  |3d 6 |
6 ↑3 3 33|3 21|7 1
|2 22|2 32|1 7
Tula hem och tula vall (Dm)
|6    |3d 6 |
|6    |3d 6 |
|6    |3d 6 |
|6    |3d 6 |
|1    |5     |
|6    |3d   |
|3d  |3d 6 |
|31↓6 1 |7 ♯56
|↓33↑1 1|76
En nya zeeländsk sjömansvisa (och TikTok-låt) att jämföra med:
The Wellerman (Cm)
	
|6   |6   |
|2   |6   |
|6   |6   |
|3d |6   |
|4   |1   |
|2   |6   |
|4   |1   |
|3d |6   |
3|↓6 66 ↑1|333 33
|4 222 34|66 3 ↓6

Folkmusikfakta med rim:
Det finns folklåtar äldre än hundratals år
Det finns folklåtar som komponerats igår
Vi har kulat för att hålla hop våra djur
eller kallat på hjälp med en lång näverlur

Ett kohorn var kort men det lät bra ändå,
säckpipa, spelpipa, sälgflöjt också 
Nyckelharporna var kul konstruktioner
med strängar och knappar och massor av toner

Fast ingen fick trumma ens när det var fest
det var emot lagen, bestämde nån präst
men dragspelet fick oss att svänga på kjolen
och vanligast var förstås alltid fiolen

Livet var hårt, det var tur att det fanns
musik som var allas för då blev det dans
i tretakt som polska och hambo och vals
(det lär finnas jojk utan någon takt alls)

och i fyrtakt för folk som vill gå i en rad
som gånglåtar, brudmarscher och vaktparad -
soldater får trumma i takt, om de vill
så det inte blir kaos om nån plötsligt står still

och alltsammans ingår i vår tradition
som långsamt förändrar sig själv ton för ton
den består av kultur från vår hela planet
vart den är på väg är det ingen som vet
                    Melodi:  
|6  |6  |3d|3d| 66|↑3..
|3d|3d|6  |6  | 
|6  |6  |3d|3d|
|3d|3d|6  |6  |

|2  |2  |6  |6  |
|2  |5  |1  |3d| 
|6  |6d|2  |2  |
|6  |2  |3d|6  | 

|6  |6  |3d|3d|
|3d|3d|6  |6  |
|6  |6  |3d|3d|
|3d|3d|6  |6  |

|2  |2  |6  |6  |
|2  |5  |1  |3d|
|6  |6d|2  |2  |
|6  |2  |3d|6  |

|6  |6  |3d|3d|
|3d|3d|6  |6  |
|6  |6  |3d|3d|
|3d|3d|6  |6  |

|2  |2  |6  |6  |
|2  |5  |1  |3d|
|6  |6d|2  |2  |
|6  |2  |3d|6  |















Ett radioprogram om kulning och vallmusik



Näverlur kan också låta så här




Nyckelharpa och munspel (låtar från Sverige och Burkina Faso)



Säckpipa (mindre vanligt)



Vevlira, säckpipa och fiddla (instrumenten fanns redan på medeltiden och den här låten också)




På vevlira, säckpipa och fiddla kan du spela både en melodi och en ensam ton som aldrig slutar på samma gång. En sådan ensam ton kallas bordun och var mycket vanlig på medeltiden. Eftersom folkmusik ofta bevarar gamla idéer så är det förstås vanligt i folkmusik, men faktiskt i modern pop också! Det låter ju bra och är lätt att spela!


Hårdrockare brukar också bevara gamla traditioner; här har ACDC bakat in lite skotsk folkmusik.
It's a long way to the top



Ett podavsnitt med en svensk folkvisa från Amerika kompad på harpa från västafrika - "Kora".




Jojk
Det finns ett stort landområde i de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland som kallas för Sápmi. Befolkningen kallar sig samer. En del av folkmusiken i Sápmi kallas jojk. Wikipedia säger: "En jojk kan, men måste inte innehålla några ord eller meningar" " "Jojkmelodier innehåller ibland bara ljud och förmedlar budskap och känslor med hjälp av dessa".

Denna låt är en korsning av visa, hiphop och jojk.
Dimma










Hem